Ljungåsens klapperstensfält
Ljungåsens naturreservat är ett klapperstensfält som har en torr mager mark och växligheten är sparsam. Tallen dominerar bland träden. På marken breder sig högvuxen ljung och mjölon ut sig. Ni kan hitta husmossa, kvastmossa, väggmossa och renlavar intill. Klapperstensfält är 450 meter långt och som mest 50 meter brett. På fältet kan man se vallar och halvmåneformade gropar som bildades när inlandsisen smälte.
Den senaste istiden började för ca 115 000 år sedan. Under dess maximala utbredning täcktes nästan hela Storbritannien och hela Norden samt delar av det kontinentala Europa av inlandsis. Stora och små stenar, grus och sand drogs med i isälvar som forsade fram i isälvstunnlar mellan isen och marken. Där slipades och rundades stenarna mot varandra. Vid inlandsisens kant strömmade dessa älvar ut genom isälvsmynningar och kom ut i det fria. Strömhastigheten minskade och de stora stenarna sjönk genast till botten. Ju längre ut från mynningen vattnet nådde, desto lugnare blev strömmen och allt finare fraktioner kunde avsättas ovanpå och vid sidan av de grövre. Detta leder till att lagren innehåller grövre material ju längre ned man kommer i rullstensåsen. En rullstensås har ofta varierande bredd och höjd utefter sin sträckning. Det beror på med vilken hastighet iskanten flyttade sig genom isens rörelse och avsmältning, men även på hur stora mängder vatten och material som isälven transporterade vid varje tidpunkt. Av en rullstensås kan det bli ett klapperstensfält då det under landhöjningen och bearbeta bränningen uppstigande partier av moränhöjder och rullstensåsar, bortsköljde det pålagrade, finare materialet och kvarlämnade svallgrus och klappersten i terrasser och vallar.
En rullstensås eller grusås är en lång rygg av avrundade stenar, grus och sand som storlekssorterats och avlagrats av isälvar vid inlandsisens smältning. I landskap som formats av nedisningar är rullstensåsar markanta inslag, och de kan vara hundratals kilometer långa. Vanligen löper de parallellt med isens avsmältningsriktning, d.v.s. i huvudsak nord–sydligt. Det finns två grundtyper av rullstensåsar, supraakvatiska rullstensåsar som bildas när en isälv mynnar ut under vattenytan och subakvatiska rullstensåsar som bildas när en isälv mynnar ut på land
Klapperstenar är mindre stenar som fått sin rundade form genom rullning och nötning mot varandra till följd av havsvågor eller strömmande och forsande vatten. Klapperstensfält kan återfinnas långt från stränderna. Genom landhöjningen ändrades vattennivån, men medan vattnet drog sig undan blev stenarna kvar och vittnar om var strandlinjen en gång varit. Det är inte ovanligt att det först varit en rullstensås, forssande vattenströmmar har sedan fått med sig grus, sand och lämnat kvar stenarna,
På medeltiden var det inte ovanligt att man gjorde en väg på rullstensåsens topp
1. Berggrunden
2. Moränlager, Jordarten kännetecknas av en osorterad blandning av olika partikelstorlekar, från lerpartiklar till block.
3. Glaciär som smälter.
4. Rullstensås.
5. Drumliner, är orienterade parallellt med isens rörelseriktning och uppträder ofta svärmvis. De har en avlång valryggsform och är i allmänhet 5–50 meter höga och 10–3 000 meter långa. De är skapade delvis under glaciären.
6. Ändmorän, är en morän som ligger vinkelrätt mot isens rörelseriktning. Den har ansamlats av isen vid dalglaciärernas avsmältningspunkter och vid iskanten under istidens avsmältningsskede. Mestadels består den av kantiga block och stenar.
7. Slättmark efter smältvattensjö.
8. Kamekullar, är en typ av geologisk formation, bestående av enstaka kullar eller ett kulligt landskap.
9. Dödisgrop, är ett geologiskt och topografiskt fenomen som uppstått där en stor bit av en glaciär blivit liggande och omgivits av sediment som kommer med vattnet från glaciären, som drar sig tillbaka. När sedimentet först stelnar kring "isbiten" och "isbiten" senare smälter bort, efterlämnar den det hål som utgör dödisgropen.
**************************************************
Steg 1:
Vid startkoordinaterna står du framför en informationsskylt.
Svara på följande frågor för att få fram ABC och DEF som ger dej koordinatena till steg nr 2.
Vilket år uppmärksammdes Ljungåsens klapperstensfält?
Årtalet - 941 = ABC
Hur många tallkottar ser du på bilden + hur många tallar finns det ritat inom den röda markeringen på informationstavlan + 615 = DEF
Koordinaterna du söker är N57° 45.ABC E016° 35.DEF
Steg 2:
Nu är du på plats och här ska du leta efter koordinaterna till slutgömman.
Steg 3:
Slutgömman! Koordinaterna hit hittade ni i steg 2.
OBS! Tänk på att ni är på ett naturreservat. Gömman är gömd så att ni lätt ska kunna hitta den. Ni behöver inte klättra eller lyfta på något. Den bara finns där.
Denna cache är en del av kampanjen "Den goda loggen" och vill uppmuntra dig att använda loggtexten för att dela din cache-upplevelse med andra.