Dvärgbjörk
(Betula nana)
Beskrivning.
Dvärgbjörk är en låg, sällan mer än meterhög buske med krypande och uppstigande grenar. Grenarnas årsskott är tätt håriga och saknar hartsvårtor. Vinterknopparna är små och trubbiga och hanhängena övervintrar nakna. Bladen är små, ungefär en centimeter i diameter, nästan runda, med naggad kant. Höstfärgen är ofta röd. Dvärgbjörk blommar vid bladsprickningen. Han- och honblomställningarna är ganska korta och upprätta. Nöten har en smal vinge.
Alla björkarter kan korsa sig med varandra. Hybrider mellan dvärgbjörk och fjällbjörk är inte ovanliga i fjälltrakterna.
Utbredning.
Dvärgbjörk är en typisk fjällväxt, men förekommer sällsynt på myrar ända ner i Skåne. Norrut växer dvärgbjörk både på myrmarker och på rishedar, medan de sydsvenska dvärgbjörkarna finns på fuktiga myrar. Dvärgbjörk var en av de första växterna som tillsammans med fjällsippa (Dryas octopetala) och andra arktiska arter vandrade in i Sverige efter istiden. Den följde tundravegetationen som bredde ut sig då isen smälte bort, och har alltså än idag dröjt sig kvar på några sydliga platser som ett vittnesbörd från en förgången tid. Första fynduppgift publicerades 1685.
Användning.
Förr användes grenarna till kvastar, och med bladen färgades gult.
Etymologi.
Artnamnet nana kommer av latinets nanus (dvärg, dvärglik) och syftar på växtens storlek.