Det finns ingen gömma på de angivna koordinaterna. There is no cache at the given coordinates.
Min mamma Inga föddes 1925. Hon skrev nu och då under sitt liv ner sina minnen. En del av allt hon skrev har nu blivit en bok, Ingas bok. Följande text är den första sidan ur hennes berättelse, som handlar om hennes mor. Ingas har givit sitt tillstånd till att använda texten i denna cache.
My mother Inga was born 1025. In her life she now and then wrote down her memories. Some of all that she wrote is now turned into a book, Inga's book. The following text is the first page of her story, it is about her mother. Inga has given her permission to use the text in this cache.
Min Mor
Som duktig äldsta dotter och lillpiga på bergsmansgården var min mor Nora av betydelse när hon klövjade hästarna med mat och verktyg och red ut till kolarna i skogarna. Hon var lång och välväxt och den vackraste av flickorna i den stora moderslösa barnaskaran som bestod av sju söner och fyra döttrar. Min mormor dog, troligen i tuberkulos, när det tolfte barnet kommit till världen. Då var min mor nio år.
Min morfar var nämndeman och hade som sådan uppdrag i bygden. Min mors stoltaste minne handlade om ett sådant uppdrag. Det kom en gång bud till nämndeman Per August Ersson från en avlägsen gård, att han skulle komma och skriva testamente åt ägaren som låg på sitt yttersta. Det var bråttom. Men nämndemannen var inte hemma. Min mor tog då lagboken och följde med budet till mannens dödsbädd. Där skrev hon ett testamente enligt hans önskan och lagbokens anvisningar. Han var så svag att han inte orkade skriva själv, men nämndemansdottern höll hans högra hand på pennan och skrev hans namn och därunder "med hand på penna". För detta värv fick hon beröm av fadern. Beröm var kanske inte såvanligt där och i tiden. Detta beröm återkom hon ofta till.
Under ett kort äktenskap med en alkoholiserad man blev min mor egenföretagare och drev framgångsrikt sitt företag, en diversehandel i Bergslagen.
Hon var en kompetent och framgångsrik kvinna som försörjde sig och sina två små söner, Axel och Gunnar, i en tid då männen generellt var ensamma familjeförsörjare.
Efter skilsmässan flyttade hon och barnen till Stockholm. Där startade hon en saft och karamellfabrik på Tre Liljors plan i Vasastan. Även det företaget gick bra. Hon kunde hyra en stor våning på Holländargatan i centrala stan. Hon köpte en lastbil för att lättare kunna leverera fabrikens produkter. Två av hennes bröder, som startat ett åkeri i Stockholm, hjälpte henne med transporterna. De båda sönerna sattes i Norra Latin, ett läroverk för pojkar.
