Pengfors by har sitt ursprung i ett nybygge anlagt år 1801. Den förste nybyggaren fick 15 års skattefrihet och därefter ytterligare 20 år. Den första skatttläggningen skedde 1837.
Liksom Harrselefors skulle Pengfors komma att utvecklas på ett annorlunda sätt än grannbyarna. I båda samhällena har kraftstation, bostäder och miljö gestaltats under medverkan av en av tidens ledande arkitekter, Sven Ivar Lind. I samband med utbyggnaden av Umeälven under 1950-talet anlades ett kraftverk med tillhörande samhälle på två av Pengfors' hemman. Bostadshusen stod färdiga 1951, och kraftstationens första aggregat togs i drift 1954. Villorna lades på rad med utsikt ned mot älven. Husen, grupperade efter terrängen på höjden ovan älven och uppförda efter en typritning, är enplans stenhus, utvändigt putsade med olika beiga toner.Kraftverkssamhället har en enhetlig prägel genom formgivning och materialval. Väster om gårdsraden lades två garagelängor, den ena med tvättstuga. Separata vägar anslöt till kraftverket respektive bostadsområdet. En tennisplan anlades norr om bostadshusen.
Stamhemmanet i området låg söder om de nybyggda villorna. En del av de ursprungliga byggnaderna från 1800-talets slut bevarades och moderniserades. Den gamla mangårdsbyggnaden, en parstuga, renoverades invändigt av Sven Ivar Lind efter samråd med Västerbottens museum. På gårdstomten uppfördes även platschefens bostad. Därigenom bildades en trelängad gård.
Cachen är gömd vid en grillplats vid älven en bit ifrån kraftverksbyn, som än idag är ett exempel på hur bostadssamhällen i anslutning till industrier byggdes under 1940- och 50-talen.