Den här multin tar dig på en runda på Hägerstensåsen bland de kulturhistoriskt värdefulla husen.
En kul tur bland kultur! ;-)
Rundan följer i stort sett hela den redan utlagda serien (Hägerstensåsen #1-8), så ohittade gömmor kan med fördel letas upp längs med turen.
Vägen till att samla in all information är både vinter- och rullstolsvänlig, men själva slutgömman nås inte under vintertid vid mycket snö, ej heller med rullstol.
Steg-beskrivningen är full med både hintar och luringar, så läs texten noga. ;-)
När cachen gömdes innehöll den:
FTF-, STF- & TTF-pris (CO blev lite generös här, eftersom #7 och #8 inte innehöll något FTF-pris), som även är en ledtråd inför kommande #10 (Så INGA ”spoilerbilder” på det, tack!). Loggbok, penna, stashnote och några små bytessaker.
Hägerstensåsen
Historik
Det nybildade namnet Hägerstensåsen är sammansatt efter gården Hägersten och det klart avgränsade höjdparti där stadsdelen är belägen.
Området har historiskt varit uppdelat mellan gårdarna Hägersten och Västberga, vilket kommit att påverka stadsdelen ända fram i modern tid. Södra delen av området kom i Stockholms stads ägo i samband med att Västberga gård köptes 1937 medan marken norr om Sedelvägen, som tidigare hörde till Hägerstens gård, ägdes av firman Olsson & Rosenlund. Hela området var obebyggt ända fram till 1930-talets slut. Den första stadsplanen utarbetades 1937 på initiativ av Olsson & Rosenlund och gällde den nordligaste delen. Resterande delar planlades 1943. Först 1948 blev Hägerstensåsen en egen stadsdel och färdigställandet av centrumbebyggelsen dröjde till 1957.
Under 1990-talet har stadsdelen förtätats varvid en för den befintliga bebyggelsen apart arkitektur präglar de nyuppförda husen längs Sedelvägen. Dessa har förstärkt uppfattningen av uppdelningen i en nordlig och en sydlig del. Dessutom har flera byggnader genomgått radikala förändringar, bl.a. har Hökmossens skola byggts om till bostäder.
Bebyggelsens karaktär
Hägerstensåsen är genom sin placering på den av grönområden omgivna höjden naturligt avgränsad från kringliggande områden. Den mycket homogena och välplanerade smalhusstadsdelen var en av de tidigaste i Stockholm att utformas efter idén med grannskapsenheter, fristående stadsdelar utanför innestaden med väl utbyggd service. Bebyggelsen uppfördes i huvudsak mellan 1939 och 1948 och består till största delen av trevåningslameller, väl anpassade till den relativt kuperade terrängen. I den norra delen finns ett mindre antal villor och väster om dessa några väl exponerade punkthus vilka utgör en viktig del av söderorts stadssiluett. Hägerstensåsens centrum bildar med sitt karakteristiska punkthus, postkontoret och medborgarhuset en väl sammanhållen och tidstypisk miljö.
Smalhusstad
Som lösning på Stockholms bostadsproblem introducerades smalhuset i Sverige under funktionalismen på 1930-talet. Det blev snabbt den dominerande hustypen i Stockholms förorter eftersom den var lätt att placera i terrängen samtidigt som den gav en hög bostadsstandard och var billig att bygga. Det typiska smalhuset är friliggande i tre våningar med genomgående lägenheter och en husbredd som normalt inte överstiger 10 meter. Byggnaderna placerades i öppna planmönster, parallellt orienterade för idealt ljusinsläpp, ofta med bevarad natur fram till husgrunden.
Smalhusen i Hägerstensåsen är hantverksmässigt byggda med puts- eller tegelfasader. Arkitekturen är sparsmakad och präglas av tidstypiska detaljer med hög kvalitet, som portar, fönster, balkonger m.m. Stadsplanen har utformats efter topografin och uppvisar ett varierat bebyggelsemönster som förändras i takt med stadsplaneidealen. I den tidigast uppförda nordöstra delen är de relativt korta huskropparnas placering, i enlighet med 1930-talets ideal, starkt knutet till gaturummet. I nästa utbyggnadsfas, från första hälften av 1940-talet, är huskropparna längre och den tidigare linjära strukturen övergår successivt till ett rumsbildande ideal med kopplade huskroppar och halvslutna gårdsrum. Området norr om Sedelvägen präglas av arkitektkontoret Ancker–Gate–Lindegren som i stort utformat den delen av stadsplanen samt ritat merparten av bebyggelsen. Här finns även två områden med punkthus. I den södra delen, där bebyggelsen påverkats av en markant sluttning åt söder, bildas stora kringbyggda gårdsrum. Huvuddelen av byggnaderna är ritade av Edvin Engström vid Stockholms stads Fastighetskontor, andra arkitekter i området är bl.a. Björn Hedvall, Archibald Frid och Sture Frölén.
Planen för den andra utbyggnadsfasen kompletterades för att anamma de nya idéerna om grannskapsenheter. Istället för att som tidigare sprida ut alla affärer ville man samla dem kring ett centrum tillsammans med serviceinrättningar och gemensamma samlingslokaler. Centrumbebyggelsen uppfördes vid Riksdalertorget och fick som accent ett nio våningar högt kollektivhus med butiker i bottenvåningen, något som kom att bli typiskt för 1950-talets tunnelbanestäder. Det planerade Medborgarhuset stod färdigt först 1957.
Skydd för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse
Hägerstensåsens centrum var bland det första i Sverige att planeras med stadsplaneidéer om grannskapsenheter, stadsdelscentra och ”Community centers” eller medborgarhus som de kom att kallas på svenska. Torgets omgivande bebyggelse förmedlar ett uttryck för tidens sociala samhällsplanering och har stora kulturhistoriska värden. Det arkitektoniskt välgestaltade, nio våningar höga skivhuset utgör ett landmärke i stadsbilden. Medborgarhuset, som uppfördes efter ritningar av arkitekt Bengt Gate, är en välbevarad byggnad med en för tiden modern arkitektur som avspeglar byggnadens inre funktioner. Den utvändiga utsmyckningen av konstnären Arne Jones ger ett konstnärligt värde. Byggnaden utgör den centrala punkten i den ursprungliga tanken om grannskapsplanering som en samlingspunkt för människorna i stadsdelen och har ett betydande samhällshistoriskt värde. Det mycket välgestaltade, välbevarade och synnerligen kulturhistoriskt värdefulla postkontoret, uppfört i mitten av 1940-talet för Kungliga Generalpoststyrelsen efter ritningar av arkitekt Lars-Erik Lallerstedt, har ett stort arkitekturhistoriskt värde. Postkontoret utgör ett betydelsefullt inslag i stadsbilden och har med sina utsmyckningar även ett konstnärligt värde.
Norr om Hägerstensåsens skola ligger tio särskilt kulturhistoriskt värdefulla byggnader från mitten av 1940-talet vilka bildar tre välgestaltade halvöppna kvarter samt en kopplad länga. Byggnaderna är väl inpassade i terrängen och är ett tidigt exempel på grannskapsenhetens rumsskapande stadsplanering.
I stadsdelen finns många hus som har ett visst kulturhistoriskt värde och är av positiv betydelse för stadsbilden. Man kan här nämna punkthusen på höjderna längs Bokbindarvägen och Valutavägen, i Hägerstensåsens norra del. Dessa tidiga punkthus står för ett nytt stadsplanemönster som introducerades under första hälften av 1940-talet, med höga punkthus i naturmark. Byggnaderna är med sin höga siluett karaktärsskapande i stadsbilden. Även om husen här delvis har förändrats, så besitter områdena som helhet ett stort byggnadshistoriskt värde.
Från Stadsmuseets faktablad ”Hägerstensåsen – Information till Dig som äger ett kulturhistoriskt värdefullt hus i ytterstaden”
Information om Stadsmuseets kulturhistoriska klassificering
Stadsmuseets faktablad ”Hägerstensåsen – Information till Dig som äger ett kulturhistoriskt värdefullt hus i ytterstaden”
OBS! Bokstäverna I och O används ej, för att undvika förvirring, då de är så lika vissa siffror!
Start:
Här på nordöstra Hägerstensåsen uppfördes de första husen, med byggstart 1938. Kommer du ihåg vilket år som Hägerstensåsen blev en egen stadsdel?
Vid startkoordinaten hittar du ett stort ”el-hus”. Vilket nummer på Bäckvägen har det? =AB
Lite snett norr om huset hittar du en gångväg med trappa som leder ner mot #1 och Typografvägen i Örnsberg. Hur många trappsteg i STEN är det? =CD
Edit 26/9-15: Trappan är renoverad och saknar nu ett trappsteg. Lägg +1 på antal trappsteg (ska vara ett udda tal) så blir det rätt i formeln.
Steg 1:
För att enklast komma till nästa steg, följer du Bäckvägen väster ut ett par meter och svänger upp till höger på Bokbindarvägen. Här kommer du att gå genom några mysiga villakvarter som byggdes runt 1940. De flesta husen här är gulmärkta, men två är grönmärkta (nr 58 & 62).
Vid 59° 18.C(B-C)(D+D), 017° 59.(D-C)(A-B-C)(B-C) hittar du inte bara en vacker utsikt, utan även att du står mitt emellan två hus. Vilka gatunummer har dessa hus? Det lägre talet = EF, det högre = GH
Steg 2:
På din väg mot nästa steg kanske du går förbi de gulmärkta höghusen som byggdes runt 1944 och även Åsens högsta punkt som är 67 m.ö.h.
Vid 59° 1(H+G).AFB, 017° 5(F).(A-C)(D*H)(G+D-C) hittar du en skylt med olika klockslag. Addera klockslagen. = JK
Steg 3:
På din väg mot nästa steg, kanske du väljer att gå förbi Posten, som är det enda blåmärkta huset på Åsen. Runt centrumet finns många hus som är grönmärkta.
Vid 59° 1(J+H).FCC, 017° 5F.AAH kan du sätta dig ner och vila ett litet slag. Vänta på nästa buss, ta sista siffran i registreringsnumret och gå lika många steg söderut. Då borde du på din vänstra sida se ytterligare ett ”el-hus”. Vilket nummer på gatan har det? Addera siffrorna till ett ental = L
Steg 4:
Fram till nästa steg går du bland både nya och gamla hus. Sedelvägen går tvärs över hela Hägerstensåsen och är gränsen mellan norra och södra delen. Strax norr om Sedelvägen går Tunnelbanan under jord.
När du kommer fram till koordinaten 59° 1(L+C).LF(A-C), 017° 5(E*H).(G+D)JK står du på ett litet torg. I folkmun kallas det Mellanbergstorget, men har egentligen inget riktigt namn. I huset med restaurangen låg förut en Konsum-butik. Portarna på baksidan avslöjar att huset ligger på 2 olika gatuadresser.
På torget finns det några fasta rödbruna bänkar. Hur många? = M
Edit 10/6-19: Torget har blivit en byggarbetsplats. M=9
Steg 5:
Mot nästa steg kanske du väljer att gå förbi platsen där Nisses kiosk blev påkörd av en buss 1955 och bara blev till ”kaffeved”. Vilket linjenummer hade bussen? = NP
På koordinaten 59° CP.EMA, 017° JM.CNK står du på en liten innergård med två statyer (uppförda 1993, Kent Ullberg). Den ena statyn är en fågel som Åsen är uppkallad efter. Strax bredvid finns en staty av en Lutra lutra. Hur hög är skylten som sitter på den statyns sockel (hela centimeter)? = Q
Steg 6:
Nere i Mellanbergsparken, där badet ligger idag, låg förut en bondgård som hette torpet Mellanberg. Torpet är sedan länge rivet och inga spår finns kvar efter det (mer än ett äppelträd som står på badets gräsmatta).
Vid 59° 17.DFM, 017° 5(A-C).(L+D)JQ står du i skuggan av Södertäljevägens avfart och här hittar du en liten skylt med en symbol och ett ord på. Hur många bokstäver finns det i ordet? = RS
Edit 28/3-15: Skylten är borta! RS=11
Steg 7:
På din fortsatta färd till nästa plats, kanske du väljer att gå under tunnelbanans bro, som även är plattformen. Hur många vuxna resenärer står det på plattformen? = T
Vid 59° 17.F(P+H)(Q+S), 017° 5(M-R).G(J+R+S)D kommer du inte riktigt ända fram under vintersäsongen, för här är det ett staket runt anläggningen. Men hur många hål finns innanför? =UV
Steg 8:
För att åter komma upp till krönet på Åsen, kanske du väljer att ta Avgiftsvägen upp. Den vägen var avstängt för trafik 1972-2001, men har nu öppnats upp igen fast med vägbommar under rusningstid.
Vid 59° 1V.KDH, 01Q° 5A.KEH hittar du en lyktstolpe som i ”ögonhöjd” har en metallbricka med en bokstav och fyra siffror. Addera de 4 talen tills endast ett ental återstår. =X
Gömman ligger i "bankdistriktet", på: 59° YY.YYY, 017° ZZ.ZZZ
där YYYYY=(A+B+C+D+E)*F*G*H*CK-PNJ
och ZZZZZ=(X+V+U+S+R+Q)*P*N*M*L+HEG
Använd geocheckern. Där finns en hint till gömman.
