Ugnsmunnarna strandgrottor
De så kallade Ugnsmunnarna på Ivön är en mycket intressant och geologisk plats.
Ugnsmunnarna är strandgrottor, grottliknande urgröpningar som uppkommit genom sprickbildning i kalkberget för årtusenden sen, utgrävda av havets vågor och bränningar genom så kallad vågerosion (se illustration längre ner) för 7000- 3500 år sedan. Vid denna tidsperiod trängde havsvatten in i Östersjön via Öresund och förvandlade den tidigare isolerade Baltiska issjön till Littorinahavet.
Grottbildningen började med sprickor, därefter är det flera olika processer som samverkar till att grottorna har fått den form som de fått. Vid Ugnsmunnarna har vattnet tagit sig in i sprickor i kalkberggrunden, angripit sprickornas väggar och så småningom vidgat sprickorna till grottgångar. En del partier i berggrunden var emellertid motståndskraftigare mot nedbrytning. Förr var det troligen fler grottor än idag, men som vid kalkbrytning eller ras förstörts.
Grottorna är de enda av sitt slag på Ivön och deras form påminner om bakugnsöppningar, därav namnet. Den djupaste grottan går cirka 18 meter in i berget och upphör längst in. En annan grotta direkt norr om är rymligare och har två öppningar, anslutna till varandra.
Gången mellan de två öppningarna är stora nog för att kunna gå genom. Ficklampa behövs ej då öppningarna är tillräckligt nära för att släppa genom dagsljus. Väggarna inne i grottan är fyllda med lämningar, främst är det fossiliserade ostronskal som sticker ut från väggen.
Nedan: Strax norr om grottorna finns fascinerande formationer i kalkberget, som precis som grottorna har skapats av vågorna en gång tiden. Hela sträckan av den blottade ytan av sedimentet sträcker sig cirka 130 meter (se waypoint)
På marken och på "hyllorna" av dessa former finns rikligt med fossil. Ta hänsyn till att platsen är ett naturreservat och följ reglerna- dvs. lämna berghällarna orörda och gräv inte! För den nyfikna finns många lösliggande fossila fynd att göra på marken.
Illustration vågerosion
Vågerosion är en naturlig process (även kallad abrasion) och sker vid strandlinjer med hjälp av vind och vågor. Det första som krävs för att skapa erosion är vind, som därefter skapar vågorna. Vågorna rör sig inte enbart framåt i en riktning utan även upp och ner i en cirkelrörelse. När vågorna kommer in på grundare vatten bryts de och vattnet rör sig istället fram och tillbaka. Resultatet blir att vattnet äter sig in i klippor och strandlinjer.
Vågornas bränningar kan angripa svaghetszoner i berget, områden som är rika på sprickor eller består av mindre motståndskraftiga bergarter, som tex. kalksten. När väl bränningar och vågsvall fått en första angreppspunkt går grottbildningen fortare.
Nedan: Strandnivån Ivön, 7000- 14 000 år sedan
(Källa: SGU/Sveriges Geologiska undersökning)
Strandnivåkartorna visar den forntida fördelningen mellan hav och land. För 14 000 år sedan stack enbart toppen av Ivö klack upp från havet och Ugnsmunnarna låg på flera 10 tals meters djup under havsytan. Den blå linjen markerar nuvarande strandlinje, med Ugnsmunnarna inom den röda ringen.
Kritaperioden
Reser vi betydligt längre tillbaka i tiden, sådär 65 miljoner år stack Ivö Klack upp som en liten holme i havet, en ö med klippiga kuster, i ett varmt medelhavsklimat och rikt djurliv. I saltvattnet simmade inte enbart hajar utan även en av forntidens rejält stora havsreptiler- mosasaurierna, som vissa arter har beräknats vara 15-17 meter långa.
Mosasaurierna hade samma roll i havet som Tyrannosaurus Rex och andra blodtörstiga dinosaurier samtidigt hade på land, med andra ord skickliga jägare som låg på toppen av näringskedjan. I luften svävade dessutom de stora flygödlorna.
Fossila fynd vid Ugnsmunnarna:
Idag är området runt Ivön faktiskt ett av de fossilrikaste platserna i världen. Vid Ugnsmunnarna finns riklig förekomst av olika fossil från kritaperioden, bland annat av belemniter (bläckfiskar) och fossiliserade ostronskal. Men även fynd av fossila hajtänder, sköldpaddor och jätteödlor har gjorts. Fynd från 24 olika hajar har gjorts vid Ugnsmunnarna.
Vid de djupavsatta sedimenten i Ugnsmunnarna har även bland annat fynd av "Platecarpus cf. somenensis" gjorts (se bild nedan) Dessa tillhör familjen mosasaurier och blev upp emot 6-7 m långa, livnärde sig troligtvis framförallt av belemniter och fisk. Tänder som har hittats är upp till ca 35 mm.
Själv har jag CO under mina flertal besök på Ivön gjort mina fynd, bland annat av flertal hajtänder. På bilderna nedan ses några fossil fynd från Ugnsmunnarna. Längst till vänster på bild syns en belemnit (bläckfisk), sen en mussla och snäcka.
Att ta sig hit:
Om du kommer med bil, parkera i början av grusvägen enligt waypoint och gå till fots. Grusvägen enligt röd markering på bild nedan är öppen för allmänheten, men motortrafik är förbjuden. Går man från parkering till grottorna är det en tur på cirka 2 km (fram/tillbaka) med en höjdskillnad på cirka 24 m. Det går även att cykla in på grusvägen, tills den upphör. Sista sträckan innan grottorna går genom en naturskön och öppen bokskog.
Givetvis kan man också komma hit med båt, då lämpligaste med kanot eller kajak. En fikakorg, något att sitta på och en fin vår -sommardag kan varmt rekommenderas, men givetvis går det bra att besöka platsen alla tider på året! Karta: Lantmäteriet 
För att logga:
Besvara nedan frågor:
1. På startkoordinaterna står du nedanför grottorna och den brantaste delen. Hur tjockt bedömer du att lagret av det blottade skiktet i kalkberget är som mest?
2. Ugnsmunnarna är de enda strandgrottorna av sitt slag på Ivön. Vilka bidragande orsaker tror du gjorde att grottorna bildades just på denna plats?
3. Under senare hälften av 1870 var behovet av mer odlingsmark mycket stor. 1874 genomfördes en sänkning av Ivösjön, vilket sänkte sjön med 1,8 meter, vilket ledde till landvinning och mer odlingsbar mark. Kan du försöka uppskatta var sjöns vattennivå kan ha varit i förhållande till grottorna, innan sänkningen på nästan 2 meter gjordes?
(4). Ladda gärna upp en bilder i loggen (gärna på dig själv) Inget krav men alltid trevligt att se!
Skicka Meddelande till mig CO (cache-ägaren) med Dina svar.
OBS! Det viktigaste är inte att man måste få rätt på alla sina frågor utifrån exakta verkligheten eller något facit. Det viktigaste är att man har varit på platsen och svarar på frågorna utifrån sin Egna uppfattning, samt lärt sig lite om jorden och geologi. Ni behöver inte invänta rätt svar från CO innan ni loggar den.
*
Källor:
Litteratur: Ivö- Karl-Erik Rignell 1964, Grottor i Sverige- Lars Erik Åström 1986.
Jag har dels även fått god hjälp och källor via följande personer: Johan Lindgren, geologiforskare vid Lunds universitet (Kan nämnas så är Johan Lindgren den som har hittat 8 olika släkten av mosasaurier vid Ivösjöns kant!) # Karna Lidmar-Bergström- Professor em. Department of Physical. #Mikael Siverson- Department of Historical Geology