Övriga cacher i denna serie: Hägerstensåsen
TA MED EGEN PENNA!
Sorry, no English description for this one.
Hägerstensåsen
Hägerstensåsen är en stadsdel i Söderort inom Stockholms kommun. Stadsdelen gränsar till Hägersten, Midsommarkransen, Västberga, Solberga, och Västertorp.
Stadsdelen är belägen på en ås, stora delar av området ligger mer än 50 meter över havet, den högsta punkten ligger vid Bokbindarvägen, 67 meter över havet.
Historia
Området tillhörde tidigare dels Västberga gård, dels Hägerstens gård.
Gränsen mellan norra och södra delen 1934
Kartan till höger visar Hägerstensåsen 1934. Den röda linjen visar var gränsen gick mellan ägorna för Hägerstens gård och Västberga gård.
Ända fram till 1930-talet var området obebyggt. Marken norr om nuvarande Sedelvägen ägdes av företaget Olsson & Rosenlund (ägare av Hägerstens gård). 1937 kontaktade företaget kommunen och bad att en stadsplan skulle tas fram för deras område. Stadsplanekontoret tog fram en sådan, och enligt den skulle området bestå av smalhus och ett mindre antal villor. Ett antal hus uppfördes också, men på grund av kriget var utbyggnadstakten låg.
Byggandet satte ny fart 1947–1948. I den södra delen, som tillhörde Västberga gård som köpts upp av staden år 1935, uppfördes i slutet av 1940-talet lamellhus. I centrum byggdes ett höghus på nio våningar. Man byggde även ett postkontor och flera år senare även ett medborgarhus.
Stadsdelen Hägerstensåsen bildades 1 februari 1948, innan dess låg området i stadsdelarna Västberga och Hägersten.
Västberga gård
Västberga gård är en herrgård i Västberga i Stockholms kommun.
Västberga gård, som har givit namn till den nuvarande stadsdelen Västberga, har sina anor från 1300-talet och blev säteri under 1600-talet. Västberga gård ägs sedan 1935 av Stockholm kommun och används idag av Stockholms stads socialtjänstförvaltning.
Historik
Västberga (i wesbergom 1397, wesberga 1460) omnämns första gången 1330. Nunnorna i Sankta Klara kloster sålde då jord i Vantörs socken till Stockholmsfogden Elof Håkansson vilken då blev ägare till 12 penningland i "Wezberga". Enligt jordeboken 1535 hade byn tre hemman.
År 1612 köpte ägaren till Långbro gård, Karl IX:s hovkansler Nils Chesnecopherus hemmanen i Västberga. Denne och släktingar till honom ägde Västberga fram till 1655, då Johan von Beijer köpte gården. Det är troligtvis Beijer som byggde upp den första ståndsmässiga bebyggelsen vid Västberga. Beijer varnades av häradsrätten att han kunde förlora säterifriheten om han inte lät bygga godset "sirligt och väl". Dottern, Greta von Beijer gifte sig med Zacharias Rehnberg, från 1685 ägare till säteriet Berga och Brunnby.
Friherre Fabian Casimir Wrede ägde gården kring mitten av 1700-talet. Under senare delen av 1700-talet övergick Västberga i familjen Cederhielms ägo och därefter genom giftermål i familjen Sparres. År 1916 såldes godset till Fastighets AB Västberga som styckade av egendomen för främst bostads- och industriändamål. Den kvarvarande delen av fastigheten köptes av Stockholms stad 1935.
Gårdens utsträckning
Gårdens ägor omfattade som mest nuvarande stadsdelarna Västberga, Liseberg, lejonparten av Solberga, södra Hägerstensåsen, Västertorp och Fruängen samt en mindre del av Långbro.
Strax nedanför åsen fanns bebyggelse i form av två torp, Mellanberg och Hökmossen.
Hägerstens gård
Hägerstens gård är en tidigare jordbruksfastighet i stadsdelen Hägersten i Stockholm. Gårdens ekonomibyggnader existerar inte längre, men mangårdsbyggnaden med sina flyglar finns kvar och är sedan 1997 en bostadsrättsförening med fem lägenheter.
Historik
Hägerstens gård var ett frälsehemman på 1700-talet med ägor från Liljeholmen till Mälarhöjden. Gården omnämns första gången redan 1432 som torpet under Årsta gård kallad "Hæghrasteen" i ett så kallat bytesbrev, med vilket Hans Kröpelin d.ä. på Skänninge klosters vägnar byter till sig torpet av Uppsala domkyrka.
Det har spekulerats i att gårdens norra flygel är uppbyggd på detta torp. Hägersten lydde under Årsta gård innan denna delades 1763. Därefter bildade gamla Södertäljevägen gräns mellan ägorna. Till Hägerstens gård räknades bland annat egendomarna Katrineberg, Gröndal, Stora Fågelsången, Ekensberg, Vinterviken, Lindholmen, Klubben, Petersberg, Kristineberg, Midsommarkransen och Örnsberg.
Claes Arrhén von Kapfelman var första ägare av det avstyckade godset. Det var också han som utvecklade Hägerstens jordbruk. År 1763 gifte han sig med Catharina Christina Bellman, syster till Carl Michael Bellman. Flera av Bellmans sånger utspelar sig därför på gården och dess ägor. Arrhéns tid på Hägersten präglades av dåliga finanser och han sålde av flera lägenheter. År 1779 blev han försatt i konkurs. Ett flertal ägarbyten skedde en kort tid därefter. Gården fick sin mest glansfyllda period sedan justitierådet Johan Henric Peterson blivit dess ägare 1812. Förbudet för ofrälse att köpa säterier hade upphört 1810. Peterson lyckades köpa tillbaka några av Hägerstens lägenheter.
Sveriges första pomolog Olof Eneroth föddes 1825 på Hägerstens gård. Efter en tid av många olika ägare och inspektorer, bosatte sig en familj återigen på Hägersten. Det var Knut Åkerhielm som var hovmarskalk och ansvarig för de kungliga teatrarna. Sedan dottern Julia gift sig med en kapten Emil Malmborg, bosatte paret sig dock inte på Hägerstens gård, utan denna blev i stället sommarnöje.
Gården under Olsson & Rosenlund
Hägerstenshamnen och Olsson & Rosenlunds sågverk 1930.
Olsson & Rosenlund köpte Hägersten 1894 och med detta förvärv inleddes en ny epok, med uppförande av industrier. Företaget hade lagt grunden till en trävarudynasti i Heby i Västmanland. I Hägersten utnyttjades det fördelaktiga läget vid Mälaren med en naturlig hamn för timmersläpen. Olsson & Rosenlund grundade även tegelbruk med lera som togs i nuvarande Örnsbergs industriområde. Tillsammans med jordbruk och trävaruindustri var firman ensam arbetsgivare i området. Mälarhöjdens villor kom att byggas med trä och tegel från Olsson & Rosenlund.
År 1997 köptes gården av byggfirman L M Jacobsson Bygg AB och en bostadsrättsförening bildades. De fem lägenheterna såldes sedan successivt ut samtidigt som gården rustades upp. Under renoveringens början "blåmarkerades" byggnaden av Stockholms Stadsmuseum, vilket innebär att den hör till Stockholms mest skyddsvärda byggnader.
Källa: Wikipedia, Stockholms Stad, Hägerstens hembygdsförening
Titta gärna i bildgalleriet för fler foton på gårdarna, från tidigt 1900-tal.