I dagligt bruk avrundas π ofta till 3,14, även om decimalerna fortsätter i oändlighet utan att uppvisa någon regelbundenhet. Talet är irrationellt och transcendent, det vill säga: Det kan inte skrivas som ett bråk mellan två heltal respektive det kan inte uttryckas algebraiskt. Det innebär att cirkelns geometriska egenskaper inte kan uttryckas exakt utan talet π och att cirkelns kvadratur är ett problem som inte har någon lösning. Utöver dessa egenskaper är π intressant eftersom det dyker upp på många olika håll inom matematiken, somliga till synes helt utan koppling till det geometriska ursprunget. Talet har studerats av framstående matematiker under alla tider, men flera frågor är ännu ouppklarade. Det är inte ovanligt att talet approximeras med 22/7 (ungefär 3,143) i beräkningar, vilket kan härledas till Arkimedes. Beteckningen π, som härstammar från det grekiska ordet περιφέρεια (periferi), valdes 1706 av William Jones för att beteckna talet och standardiserades samma århundrade genom Leonhard Euler. Det råder delade meningar över huruvida tecknet π ska skrivas i kursiv eller rak stil. SIS rekommenderar rak stil vilket beskrives i den svenska standarden SS 03 61 07 - Grafisk teknik – Sättningsregler – Matematik och kemi.
Omkretsen av en cirkel med radien r och diametern d: O = π d = 2 π r
3.1419265359793384626433832795028849716939937105820749445923078
64062862089986280348253421706798214808612823066409384460950582231725354012
