Sagan om de tre bröderna
Alltihop börjar med sagan om bröderna. De var ute och gick på en slingrande väg i skymningen. De kom fram till en flod som var för djup att vada igenom och för farliga att simma över. De mötte ingen fe men de svingade sina trollstavar nio gånger och fick en bro att dyka upp över det förrädiska vattnet. De tre bröderna var halvvägs över när de fann att vägen var spärrad av en gestalt med en huva över huvudet. Och Döden talade till dem…
Han var ond över att ha blivit lurad fyra gånger. Men Döden var listig. Han låtsades niofaldigt gratulera de tre bröderna och sa att var och en av dem hade förtjänat en belöning för att de hade varit skickliga nog att undkomma honom.
Den äldste brodern, som var en stridslysten man, bad då om en trollstav som hade fyra gånger större kraft än någon annan existerande stav: en trollstav som skulle vinna alla dueller åt sin ägare, en trollstav värdig en trollkarl som mött döden. Så Döden gick fram till ett av flodens extra gamla fläderträd och tillverkade en trollstav av en gren som hängde ner och gav den åt den äldste av de tre bröderna.
På noll betänketid hade näste broder bestämt sig. Han var en övermodig man och ville förödmjuka Döden ännu mer och bad om förmågan att återkalla andra från Döden. Döden valde då en av sex stenar i strandkanten och gav den till brodern och sa till honom att stenen skulle ha förmågan att väcka döda till liv.
Och sedan frågade Döden den yngste av de tre bröderna vad han önskade sig. Den yngste brodern var den ödmjukaste och den klokaste av bröderna och han litade inte på Döden. Han bad om någonting som skulle ge Döden noll chans att följa efter honom när han lämnade platsen. Döden räckte honom då högst ovilligt sin egen osynlighetsmantel…
Medtag egen penna. Återställ cachen som du fann den, tack!
