Däggdjur i Sverige
Kaskelot (Physeter macrocephalus) är en val, det vill säga ett marint däggdjur, och har den största hjärnan hos något djur. Det är den största tandvalen och därmed världens största tandförsedda djur, och den placeras som ensam idag levande art i släktet Physeter.
En hane kan bli uppemot 20,5 meter lång. Huvudet utgör upp till en tredjedel av djurets längd. Arten är kosmopolit, vilket betyder att den finns över alla oceaner. Den äterbläckfiskar och fisk, som den jagar på djup ned till tre kilometer, vilket gör den till det djupaste levande däggdjuret. Dess diet inkluderar jättebläckfiskar ochkolossbläckfiskar. Kaskelotens klickljud har en ljudstyrka på upp till 245 decibel vilket är det starkaste ljudet alstrat av något djur, men dess funktion är inte klarlagd. Valarna lever i flockar. Honflockar och deras ungar lever separerade från äldre hanar. Honorna samarbetar för att skydda sina ungar. Honorna föder ungar vart tredje till vart sjätte år, och tar hand om kalvarna i mer än ett decennium. Honorna är dräktiga mellan 9 och 15 månader beroende på art. Vanligtvis föds endast en kalv som dias upp till 2 år då den kan äta fast föda. Ungarna blir könsmogna efter några år. Honor och hanar bildar flock i övergången till vuxen ålder.
Över större delen av det sena 1700-talet till det sena 1900-talet utsattes kaskeloten för valjakt för att få spermaceti till andra produkter, som olja och ambra. Spermaceti hade många viktiga användningsområden, som ljus, tvål, kosmetika och maskinolja. Tack vare sin storlek kunde kaskeloten emellanåt försvara sig själv effektivt mot valjägare. I det mest kända exemplet attackerade och sänkte en kaskelot det amerikanska valskeppet Essex år 1820. Som ett resultat av valjakten är kaskeloten idag listad som sårbar av IUCN. Kaskeloten har få naturliga fiender, då få är tillräckligt starka för att framgångsrikt attackera en välmående vuxen. Späckhuggare kan dock attackera flockar och döda kalvar. Kaskeloten kan leva i mer än 70 år.
Källa: Wikipedia