Det är imponerande att en kapellförsamling av Liljendals storlek, på egen hand kunde bygga en kyrka för drygt 500 personer. Versamheten krävde hela församlingens stöd. Många donationer till kyrkan och frivilliga arbetsinsatser berättar att kyrkan spelade en viktig roll i församlingsbornas liv.
Den 22 december 1791 lösgjorde sig Liljendal från Pernå och blev en kapellförsamling. I praktiken skedde det då kung Gustav III i Stockholm undertecknade en resolution i ärendet. Tanken på en självständig församling var inte ny. Redan 1727 hade general och friherren Carl Gustaf Armfelt (1666-1736) vid sockenstämman i Pernå offentligt framfört önskemål om att Liljendalbygden skulle bli en egen församling. Hans begäran ledde dock inte till resultat. Före sin död hade Armfelt låtit bygga en liten kyrka på den sandås som senare blev begravningsplats i Sävträsk.
Invigningen av denna kyrka skedde den första advent 1886. Tidningen Östra Nyland skrev den 6 december 1886 på följande sätt:
Kyrkan är såsom redan förut varit omtaladt, uppförd av trä och icke i någon egentlig stil, arkitekten har t.ex. försett de å yttre sidan af väggarne anbrakta pilastrarna med joniska kapiteler, ehuru det hela mera påminner om gotisk stil.
Ornamenturen invändigt är tämligen likformig, dock icke heller där utförd i enlighet med träkonstruktionens lagar.
Liljendal kyrka från början av 1900-talet.
Tidigt på juldagsmorgonen 1940 började kyrkklockorna i Sävträsk dåna vid alldeles fel tidpunkt för att kalla kyrkobesökare till julottan. En brand hade utbrutit i kyrkan och dåvarande kyrkmästaren, Torsten Husman, ville på detta sedvanliga sätt slå larm. Det var en mycket kall juldagsmorgon, och Husman skulle värma upp kyrkan genom att elda i tre kaminer i kyrksalen och i sakristians kakelugnar. Han skulle just gå hem och dricka morgonkaffe och klä om till julottan när han upptäckte glöd på golvet. När frivilliga brandkåren kom till kyrkan fick man inte igång motorsprutan i den hårda kölden. Istället ordnade man en släckningskedja och tack vare ämbar efter ämbar med vatten kunde elden släckas och julottan kunde firas, dock en timme försenad klockan 8.00.
Tämä kätkö esittelee Liljendalin kirkon.
Kirkko on rakennettu 1886.
Puhuttaessa Liljendalin seurakunnan syntyvaiheistaa, ei voi olla mainitsematta karoliini, kenraali, vapaaherra Carl Gustaf Armfelt’ia. Hänellä on ratkaiseva osuus siihen, että Liljendalilla on itsenäinen seurakunta. Liljendalin ensimmäinen kirkko rakennettiin 1730-luvun puolivälissä, ja se sijaitsi nykyisellä vanhalla hautausmaalla. Vuonna 1885 kirkkokokous päätti aloitta rakennustyöt uuteen kirkkoon. Helsinkiläinen arkkitehti Th. Decker täydensi A. Bomanin piirustuksia. Arkkitehti Miertiez voitti tarjouskilpailun ja antoi tehtävän edelleen rakennusmestari E.I. Eleniukselle. Seurakuntalaiset hankkivat kaiken rakennusmateriaalin.
Sinä et saa/tarvitse siirtää yhtään kiveä muurista (v.1889) tämän kätkön loggaamiseen!!
Källa:Liljendals kyrka 100år.