En spännande cache
Serien "En ..... cache" kommer att ta dig runt skogsområdet kring Trollsjön. Varje cache i serien har ett eget tema som syns på uppbyggnaden av cachen, burken, burkens placering eller omgivningen.
Om spänning
Elektrisk spänning eller potentialskillnad, väsentligen samma sak som elektromotorisk kraft, är skillnaden i elektrisk potential mellan två punkter i en elektrisk krets.
Spänning betecknas med U och har enheten volt (V). Enheten volt är ingen grundenhet i SI utan definieras som den spänning som krävs över en elektrisk last för att strömstyrkan 1 A skall generera effekten 1 W = 1 J/s.
Beteckningen U kommer från tyskans Unterschied som betyder 'differens', 'skillnad' och används i bland annat svensk litteratur. I engelskspråkig litteratur betecknas spänning vanligen V (voltage) eller E (electromotive force).
Den elektriska spänningen mellan två punkter i ett elektrostatiskt fält (inga energiomvandlingar äger rum, fältet genereras av laddningar i vila) är lika med det arbete som fältkrafterna uträttar per enhetsladdning som förs längs en godtycklig väg mellan punkterna.
En laddad partikel i ett elektriskt fält har en potentiell energi på grund av att fältet utövar en kraftverkan på partikeln, det vill säga, ett arbete uträttas av det elektriska fältet när en laddning flyttas runt i fältet. Den elektriska potentialen i en punkt är definierad som den potentiella energin per enhetsladdning som är placerad i denna punkt. Den elektriska potentialen är således en skalär vars tilldelade värde beror på den potentiella energins nollpunkt.
Den elektriska potentialen kan även anges i förhållande till en godtyckligt vald referenspunkt där referenspunkten tilldelas potentialen noll.
Potentialen anges med tecken, som väljs så, att arbete måste tillföras utifrån för att föra en positiv laddning från en punkt med lägre potential till en punkt med högre.
I samband med beräkningar sätts ofta referenspunktens avstånd till oändligheten och referenspunkten tilldelas värdet noll. Vid praktiska problem sätts vanligen jordens potential till noll.
När elektriska fält skall åskådligöras grafiskt, förbinds ofta punkter med samma potential till sammanhängande linjer, ekvipotentiallinjer. De elektriska fältlinjerna är överallt vinkelräta mot ekvipotentiallinjerna.
Om punkter med olika potential kommer i kontakt med varandra genom en elektrisk ledare, till exempel en metalltråd eller resistor, uppstår en elektrisk ström som strävar att utjämna potentialskillnaden mellan punkterna. Strömmen består av en förflyttning av laddade partiklar, vanligtvis elektroner.
En supraledare är en ledare som saknar resistans till skillnad mot en vanlig ledare vilken har en viss resistans som ger upphov till värmeutveckling i ledaren vid kortslutning. I en supraledare kan elektronerna ledas i en ring där strömmen kan cirkulera utan att potentialskillnader uppstår.
Spänning är inom mekanik och hållfasthetslära termen för negativt tryck (med SI-enheten pascal).
Ordet spänning kan också syfta på spännkraft, som är den totala kraft som spänner till exempel snören och strängar (med SI-enheten newton).
Inom hållfasthetslära skiljer man på dragspänning (normalspänning) och skjuvspänning. Normalspänning verkar i planets normalriktning medan skjuvspänning verkar längs planet. Krafterna normeras med planets yta, så att dessa spänningar har enheten för tryck. Vanligtvis betecknas dragspänning med den grekiska bokstaven sigma, så att man skriver:
där F betecknar kraften och A betecknar arean.
I en dragprovkurva kan man se sambandet mellan spänning och töjning för ett material. Särskilt viktigt är det att veta hur stora spänningar ett material tål, det vill säga brottspänning och spänningen där elastisk deformation övergår i plastisk deformation (sträckgräns).
Om cachen
Cachen innehåller penna och loggbok.
Denna cache lades ut i samband med V.T.N.S 2015
HAPPY GEOCACHING