Skip to Content

This cache has been archived.

Avarness: Arkiverar denna och burken kommer hämtas in.

More
<

Aggregationsaggression?

A cache by Helen78 Send Message to Owner Message this owner
Hidden : 06/18/2015
Difficulty:
4.5 out of 5
Terrain:
1.5 out of 5

Size: Size: micro (micro)

Join now to view geocache location details. It's free!

Watch

How Geocaching Works

Please note Use of geocaching.com services is subject to the terms and conditions in our disclaimer.

Geocache Description:

Aggregationstillstånd



Aggregationstillstånd kallas även aggregationsform och är de olika former ett ämne kan befinna sig i beroende på temperatur och tryck. De tre i vardagslivet vanligaste formerna är gasform, flytande form och fast form.

Aggregationstillstånd kallas ibland faser, men fas har en mer specifik betydelse. Diamant och grafit är två olika faser av grundämnet kol, men de är i samma aggregationstillstånd, nämligen fast, vid rumstemperatur.
Aggregationstillståndet hos ett ämne med en bestämd kemisk formel betecknas med (g), (l) respektive (s) efter formeln (beteckningarna står för gas, liquid respektive solid). Ett exempel är vatten, H2O, som kan förekomma som vattenånga eller H2O (g), flytande vatten eller H2O (l), samt is eller H2O (s).


De tre klassiska tillstånden



Fast
Partiklarna (joner, atomer eller molekyler) är packade tätt tillsammans. Krafterna mellan partiklarna är så starka att partiklarna inte kan röra sig fritt, utan endast vibrera. Detta betyder att solid materia har en stabil, avgränsad form och en bestämd volym. Solid materia kan bara ändra form genom att man brukar våld mot den, till exempel bryter eller klipper den.
Solid materia kan transformeras till flytande tillstånd (vätska) genom att man smälter den. Den kan också förvandlas till gas genom sublimering.

Flytande
Krafterna mellan molekylerna är viktiga, men molekylerna har tillräckligt med energi för att röra sig i relation till varandra och strukturen är rörlig. Det betyder att formen inte är bestämd, utan avgörs av den behållare vätskan befinner sig i. Hos en ideal vätska är volymen bestämd, så länge temperaturen är konstant. I praktiken är dock vätskor i någon mån kompressibla, dock långt ifrån på samma sätt som gaser.

Gas
Molekylerna har så mycket rörelseenergi att krafterna mellan dem är små (eller noll, hos en ideal gas) och molekylerna befinner sig långt från varandra. En gas har ingen bestämd form eller volym, men fyller upp hela den behållare de befinner sig i.
En vätska kan transformeras till gas, om man vid konstant tryck värmer upp den till sin kokpunkt.


Skillnader mellan olika aggregationstillstånd

Skillnaden mellan de olika tillstånden är intuitivt lätt att uppfatta, men svårare att definiera på ett precist sätt. Ett ämne i fast tillstånd kan inte lätt deformeras utan har mindre kompressibilitet och oftast högre densitet än i de andra tillstånden. Både vätskor och gaser däremot anpassar sin form efter det omgivande utrymmet, och gaser fyller det helt. Bortom den kritiska punkten upphör även skillnaden mellan vätska och gas.
mikroskopisk nivå har fasta ämnen en regelbunden kristallstruktur medan flytande och gasformiga ämnen har en obestämd oordnad struktur.


Övergångar mellan olika aggregationstillstånd

Vilket tillstånd ett ämne befinner sig i beror på omgivningens temperatur och tryck. Vid tillräckligt låg temperatur och högt tryck är alla ämnen fasta, och vid tillräckligt hög temperatur och lågt tryck övergår alla ämnen i plasma. Den matematiska beskrivningen av övergångar mellan aggregationstillstånd är i princip ett specialfall av beskrivningen av fasövergångar.

Smältning/stelning
Övergången för ett ämne från fast form till flytande kallas smältning och sker vid ämnets smältpunkt (eller omvänt att ämnet stelnar vid fryspunkten). Materialkonstanten som bestämmer hur mycket energi som måste tillföras för att smälta materia (som har värmts upp till smältpunkten) kallas smältentalpi eller smältvärme.

Förångning/kondensation
Den energimängd som behöver tillföras för att förånga flytande materia (som befinner sig vid kokpunkten) kallas för förångningsentalpi (på motsvarande sätt kondenseras ånga till vätska om temperaturen underskrider kokpunkten). Förångningen sker tills ångan är "mättad", det vill säga består av ren gas. Ju högre temperatur förångningen sker vid, desto större tryck hos den mättade ångan. Om en mättad ånga kyls ned så kan den bli övermättad, vilket är ett instabilt tillstånd. Minsta störning får då en del av ångan att kondensera, tills trycket sjunkit till en stabil nivå.

Sublimering/deposition
Övergång kan ibland också ske direkt mellan fast tillstånd och gas, vilket kallas sublimering eller åt andra hållet från gas till fast deposition (fysik). Till exempel sublimerar koldioxid vid normalt tryck och en temperatur på −78 °C.


* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * k * * * * * o * * * * * o * * * * * r * * * * * d * * * * * i * * * * * n * * * * * a * * * * * t * * * * * e * * * * * r * * * * * n * * * * * a * * * * * * * * * * t * * * * * i * * * * * l * * * * * l * * * * * * * * * * f * * * * * i * * * * * n * * * * * a * * * * * l * * * * * e * * * * * n * * * * * * * * * * ä * * * * * r * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * i * * * * * n * * * * * t * * * * * e * * * * * * * * * * h * * * * * ä * * * * * r * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *


Information om grundämnen

Rhenium
Rhenium är ett metalliskt grundämne som är ganska sällsynt. Det bildas som slaggprodukt vid molybdenframställning. Det produceras cirka 20 ton rhenium per år (1995). Så stor mängd förbrukas dock inte varför en stor del av produktionen läggs i lager.
Rhenium används tillsammans med platina som katalysator i bilar för att bli av med kväveoxider, kolmonoxid och aromatiska kolväten från avgaserna. Rhenium används även i legeringar med nickel som används i jetmotorer.


Fluor
Fluor är ett icke-metalliskt grundämne. Fluor bildar en tvåatomig molekyl med sig själv i grundform, vilket resulterar i F2, fluorgas. Fluor är det mest reaktiva och elektronegativa av alla grundämnen. Fluor är så pass reaktivt att metaller, och även vatten, samt andra substanser, brinner med en stark låga i en ström av fluor. I fuktig luft reagerar fluor med vatten och bildar den farliga gasen vätefluorid. På grund av sin höga reaktivitet förekommer fluor inte fritt i naturen, utan alltid kemiskt bundet, vanligen som fluorid.


Kväve
Kväve förekommer som kvävgas (N2) rikligt i atmosfären där den står för cirka 78 % av volymen.
Kväve används på grund av sin reaktionströghet som skyddsgas vid metallurgiska processer, och i vissa glödlampor, ofta blandat med argon. Det används även som förpackningsgas i livsmedel för att bevara varan man förpackar.
Ett av de största användningsområdena för kväve är tillverkning av ammoniak.



7597 är av vikt, men ska bortses från. Nu tror jag du kan se!

Lycka till!
Ta med egen penna.


2015-07-19. Verkar som att den här mysten behöver fler hintar! Om du läst igenom texten ovan så kanske du förstår vilket ord jag är ute efter. Skriv det i certitude och du får en extra hint!


You can validate your puzzle solution with certitude.





*** Vem får äran att logga FTF??? ***

Additional Hints (Decrypt)

[Myst] Cå slen fgäyyra svaaf uvagne...
[Cache] Svaaf v purpxrea.

Decryption Key

A|B|C|D|E|F|G|H|I|J|K|L|M
-------------------------
N|O|P|Q|R|S|T|U|V|W|X|Y|Z

(letter above equals below, and vice versa)



Return to the Top of the Page

Reviewer notes

Use this space to describe your geocache location, container, and how it's hidden to your reviewer. If you've made changes, tell the reviewer what changes you made. The more they know, the easier it is for them to publish your geocache. This note will not be visible to the public when your geocache is published.