Järnvägen i Galtström
Under åren 1864-65 anlades för transporterna av malm och kalksten till masugnen en ca 1.900 fot lång hästbana mellan Galtströmsviken och Galtströms bruk. Banan byggdes av värmlänningen Johan Ågren vilken utförde röjnings och terrasseringsarbetet samt anlade stentrummor utefter sträckan. Till sin hjälp hade han ytterligare en värmlänning vid namn Per Danielsson och Johan Lindström av vilka den sistnämnde var rälsläggare. Chef för bygget blev den i Sundsvallsdistriktet välkände ingenjören C. A. Jensen vilken erhöll 100 riksdaler för besväret.
Åren 1876-77 ombyggdes banan helt och hållet med ny och grövre räls, detta för att kunna tillgodose det ökande transportbehovet. Den gamla banvallen förstärktes och en ny linje mellan den nya hamnen i Utterviken, via bruket och vidare upp till vattensågen anlades. Till denna nya bana anskaffades ytterligare 13 vagnar vilka drogs av hästar. Vid full bruksdrift nyttjades inte mindre än 18 hästar
Denna anhopning av hästar vid bruket var något som inte uppskattades av den dåvarande disponenten vid Galtströms bruk, Martin Nisser, som i ett brev daterat den 18 oktober 1885, framhöll "att det var en förbaskad hop med hästar" och han ville veta om inte dessa skulle kunna ersättas av ett ånglokomotiv. Det skulle emellertid komma att dröja ytterligare några år innan man bestämt sig för att beställa ett ånglok.
LOKE
Stigningen på banan medgav ångloksdrift, utom vid hamnen i Utterviken där man lät bygga om den befintliga banan samt att man utefter linjen lät förstärka befintliga broar och trummor, detta för att klara av de större vikter som nu blev aktuella. Samtidigt med dessa arbeten påbörjade man uppförandet av ett lokstall nedströms bruket.
Den 25 Januari 1887 lät den dåvarande ägaren, Klosters aktiebolag i Stjernsund, beställa ett ånglok från Kristinehamns mekaniska verkstad för en kostnad av 9.750 riksdaler
Loket som fick namnet "LOKE" levererades till Galtström den 21 juni 1887 och anlände till hamnen i Utterviken med pråm under förmiddagen. Denna dag skriver förvaltaren Svedberg vid Galtströms bruk till disponenten Martin Nisser i Stjernsund att, "Nu står LOKE klar på
banan att inom en timme göra sin första resa, det är en vacker och prydlig maskin som hedrar verkstaden". Han kunde inte nog uttrycka hur glad han var över att loket var välbärgat i Galtström.
Med loket följde den förste lokföraren vid namn Lokrantz vilken var tillfälligt anställd för att lära upp den blivande föraren J. A. Nyström. Lokrantz arbete varade endast någon månad varefter J.A. Nyström själv kom att iträda tjänsten som lokförare, han kom för övrigt att vara den enda föraren av "LOKE" från år 1887-1936, då banan nedlades och revs upp. All spårmateriel försåldes till Sunds bruk för anläggandet av brädgårdsspåren vid företagets såg vid nuvarande Metso vilka som av en händelse är en av FGT huvudsponsorer.
LOKE fick under åren verkligen göra rätt för sig. Loket stod själv för alla transporter av materiel och råvaror till bruket såväl som färdiga produkter från bruket till hamnen från sommaren 1887 fram till hösten 1930. Enligt obekräftade källor rullade LOKE även 1931 med timmer och 1936 i samband med rivningen av banan, men detta kan i så fall bara ha varit halva banan. Då banan revs upp 1936 så var det tänkt att även LOKE skulle skickas iväg från Galtström. Nu blev det emellertid inte så eftersom någon, natten innan LOKE skulle sändas iväg, tog sig för att riva spåret från stallet upp till den nuvarande parkeringen. Resultatet blev att loket fick stå kvar och vi kan inte vara annat än tacksamma mot den förste kulturarbetaren på Galtström
Texten tagen från Håkan Zaar, efter ett telefonsamtal där det var okej.