Byholma var länets största och modernaste flygbas. Basen var klar för operativ drift 1962 och var främst en jakt och spaningsbas. Här realiserades hela Bas-90 konceptet och många lokaler invigdes så sent som 1997. Förutom toppmodernt sambandssystem fanns här en fortifikatoriskt skyddad bascentral. Placeringen i inlandet, modern infrastruktur och ett stort antal sidobaser medförde att Byholma utgjorde en av flygvapnets knutpunkter i södra Sverige.
Bas 90 är ett begrepp för flygbasens infrastrukturella standard. Den tidigare standarden hette Bas 60. Bas 90 hade ett moderniserat sambandssystem, egna kortbanor samt fler uppställningsplatser än Bas-60. Tanken var att samtliga Bas 90 skulle ha en huvudbana samt tre kortbanor men det han aldrig bli fullt utbyggt innan ekonomiska och strategiska förhållande förändrades.
När Östblocket kollapsade var knappt hälften av Sveriges baser ombyggda från 60 till 90.
Huvudbasen består av en huvudbana samt ett flertal alternativa landningsbanor (kortbanor), i allmänhet breddade landsvägar. I Kronobergs län är det bara Byholma som hann få alla sina kortbanor.
Byholma lades ner år 2000.
Cachen är placerad vid Basens helikopterplatta, någon kilometer från huvudbanan. För att utforska själva flygbasen rekommenderar jag skarpt Henke3's cacher i området:
HTR #8: Memories of Byholma, Blixten
HTR #9: Memories of Byholma, Globen
HTR #23: Memories of Byholma, digitala länken
HTR #42 Memories of Byholma, Spaningsbakom
HTR #45 Memories of Byholma, Robotförrådet
HTR #46 Memories of Byholma, Kortbana Bertil
HTR #47 Memories of Byholma, Här blev det lite fel
HTR #48 Memories of Byholma, Här blev det lite fel
Kronobergs Flygbaser
Den svenska basfilosofin att sprida sina flygstridskrafter till förberedda krigsbaser, ofta lokaliserade mitt ute i skogen är unik. Bassystemets utbyggnad påbörjades under 1950-talet och spridning och rörlighet var ledord. Genom att använda ordinarie vägsystem för start och landning samt att sprida ut viktiga objekt på ett stort område skyddade man sig från förödande luftangrepp. Genom att dessutom utnyttja ett stort antal alternativa baser försvåras möjligheten för en eventuell fiende att få en överblick av verksamhetens omfattning.
I Kronobergs län fanns det fyra Flygbaser. Varje bas skulle betjänas av en flygbataljon som kunde bestå av cirka 1500 personer. Basen förfogade över egna förråd för ammunition, drivmedel, fordon, reservdelar och övrig utrustning. Dessa förråd kunde ligga långt ifrån själva basen.
Skolor, föreningslokaler, verkstäder och andra civila anläggningar i närheten skulle användas som stabs-, förläggnings-, sjukvårds- och reparationsutrymmen.
Kalla Krigets Kronoberg
Från andra världskrigets slut till början av 1990 talet pågick det så kallade Kalla Kriget. Sverige hade under perioden en enorm beredskap för att skapa ett så framgångsrikt motstånd som möjligt vid ett eventuellt krigsutbrott. Allt var planerat in i minsta detalj.
Försvarets huvudinriktning var att fördröja eller slå en fiende så kust och gränsnära som möjligt och i denna plan var Kronobergs län ett nav för hela södra Sverige, centralt beläget med goda kommunikationer i alla riktningar.
Vid ett fientligt anfall mot något av kustlänen var Kronobergs huvuduppgift att svara för underhåll och reorganisation åt stridande förband. Därför anlades i länet omfattande förråd med fordon, bränsle, ammunition, sjukvårdmateriel med mera..
Länet mobiliserade två infanteribrigader om 5000 man vardera samt fyra flygbaser.
Den här cacheserien tar besökaren till plaster som var av stor betydelse under kalla kriget, men som idag är avvecklade eller inhyser civil verksamhet.
Cacherna är överlag enkla att hitta och enkla i sitt utförande.
Serien är utlagd av uetp i samråd med Samuel Palmblad på Smålands Museum.