Uppfinningen av ficklampan förutsatte två andra uppfinningar – av det torra batteriet och av miniatyriserade glödlampor. Dessa kom till stånd under sent 1800-tal.
Den första ficklampan uppfanns år 1898 av batteritillverkaren Joshua Lionel Cowen och var egentligen tänkt att vara krukväxtbelysning. Den skulle stickas ned i jorden och bestod av ett metallrör med batteri och en glödlampa. Cowen sålde idén och verksamheten till Conrad Hubert som blev miljonär på att sälja växtlampan som ficklampa.
Utveckling under 1900-talet
Tidiga ficklampor använde flödlampor med glödtråd av kol och brunstensbatterier som strömkälla. Det innebar att lampan inte kunde användas kontinuerligt utan behövde stängas av ibland.
1904 utvecklades den mer energiekonomiska och hållbara glödlampan med glödtråd av volfram. Detta, tillsammans med utvecklingen av bättre batterier, gjorde att bärbara elektriska lampor började konkurrera ut fotogenlampor och andra äldre ljuskällor.
I början av 1920-talet hade flera olika typer av "ficklampor" utvecklats:
- cylindriska lampor med cylindriskt batteri av olika diameter
- lanternavarianter som kunde ställas ner för längre användning
- lampor av fickstorlek, för detaljarbeten
- bärbara strålkastare av typen sökljus
1922 fanns användes olika sorters ficklampor av cirka 10 miljoner amerikaner.
Senare år
På senare år har det blivit alltmer vanligt med LED- ficklampor.
Det finns numera även laddningsbara ficklampor som laddas i eluttaget och dynamoficklampor som "pumpas upp", vevas eller skakas igång. Dagens ficklampor innehåller ofta en kryptonglödlampa (en lamp typ som på 1940-talet började monteras i strålkastare alternativt en eller flera lysdioder). Ficklampor kan variera i storlek och vara från några centimeter upp till omkring en halvmeter långa. De allra minsta ficklamporna drivs av knappcellsbatterier medan övriga vanligen drivs av standardbatterier.
OBS! Tänk på att ha tålamod här så slipper jag fixa till gömman för ofta. Lycka till med letandet.