Klapperstensfält och Ancylusvallen i Lummelundagrottans Naturreservat

Klapperstensfältet

När vattenytan under Ancylussjöns tid gick upp till den här nivån, 40 meter över nuvarande havsyta, var marken en strand. Vågorna spolade under lång tid bort det finare materialet från stranden. Kvar blev de grövre klapperstenar bland vilka växtligheten nu har svårt att finna fäste. Genom att det är så väldranerat blir marken också så torr att inga växter trivs. Sådana här klapperstensfält som i stort sett varit kala ända sedan istiden ser man ibland i skogsmark högt över nuvarande havsytenivå.

Ancylusvallen

När Ancylussjön stod som högst låg vattenytan på samma nivå under en längre period. Berggrunden bröts sönder och bearbetades av vågorna, moränen svallades och lagrades om. Alla lösa stenar kastades upp på stranden under kraftiga stormar och bildar nu en stor strandvall som vi kallar för Ancylusvallen.

Längs Gotlands västra klintkust ligger Ancylusvallen på cirka 40 meters höjd över havet. Torra väldränerade grusvallar är ett utmärkt underlag för vägar, Kappelhamnsvägen, mellan Visby och Kappelshamn, som passerar här ovanför, löper till stora delar längs denna strandvall.

Även i strandvallen finner man doliner. De trattformade groparna till höger anses vara kollapsdoliner. Marken har rasat in efter att underliggande framvittrade håligheter försvagat berget.

Klappersten

Klappersten, strandklapper, klapper, är grovt svallsediment bestående av vanligtvis väl avrundade stenar och ofta även mindre block. Klappersten avsätts främst vid stränder, där den kan bilda fält (klapperstensfält, stentorg) i svallzonen. Om strandens läge ändras, t.ex. genom landhöjning, kvarstår klapperstensfältet som ett vittne om den tidigare vattennivån. Sådana klapperstensfält är ganska vanliga längs både öst- och västkusten i Sverige. En del av fälten längs östkusten har bildats redan i Baltiska issjön (t.ex. fälten vid Jockarp på Ryssbergets östsida i Blekinge), medan andra är yngre. Vackra klapperstensfält finns på Öland (Neptuni åkrar norr om Byxelkrok).

Landhöjning

Landhöjning, postglacial landhöjning, är jordskorpans höjning i främst Skandinavien och Kanada efter nedtryckningen under den senaste istiden. Höjningar av jordskorpan av helt annat slag, dvs. tektoniska höjningar, förekommer inom smalare områden längs flera plattgränser på jorden, exempelvis i samband med bergskedjebildning.

Landhöjningen mäts på ett eller annat sätt i förhållande till havsnivån. För att studera landhöjningens förlopp från inlandsisens avsmältning och framåt försöker man datera gamla strandlinjer och mäta deras höjd över havet. På detta sätt har man funnit att landets höjning sedan istiden uppgått till maximalt nära 300 m, vid Ångermanlands kust (se högsta kustlinjen). Till detta kommer uppskattningsvis 500 m redan under den tid själva isavsmältningen pågick, totalt alltså omkring 800 m.

Den nuvarande landhöjningen kan beräknas ur kontinuerliga vattenståndsregistreringar vid mareografer längs kusten, utförda sedan omkring 1887, i Stockholm sedan 1774, vilket är världens längsta vattenståndsserie. Inne i landet bestäms landhöjningen ur upprepade precisionsavvägningar (höjdmätningar), som är knutna till mareograferna, numera även ur satellitobservationer. Den maximala landhöjningen i dag uppgår till nära 9 mm/år, i Västerbottens kustland.

Detta värde – liksom de på kartan – anger den skenbara landhöjningen, dvs. landets höjning i förhållande till havsytan. Men havsytan är inte heller stabil utan uppvisar långtidsförändringar, av vilka den dominerande beror på klimatet. Under det senaste århundradet har klimatet varit milt med smältande glaciärer, och havsytan har stigit med drygt 1 mm/år. Det har dolt en del av den verkliga landhöjningen, som därför uppgår till maximalt mellan 10 och 11 mm/år. På samma sätt måste man även vid studiet av gamla strandlinjer försöka separera den verkliga landhöjningen och havsnivåns förändringar, jämför isostasi och eustasi.

EarthCachen

För att få logga denna earthcache som hittad så måste du besöka de ovanstående koordinaterna samt svara på de nedanstående frågorna. Skicka dina svar till mig via e-post. Skriv inga svar i din logg. Loggar som inte uppfyller dessa krav kommer att raderas.

Frågorna:

1. Beskriv färgen och formen på stenarna vid Klapperstensfältet. Varför ser de ut så?

2. Hur skiljer sig stenarna vid Ancylusvallen jämfört med de vid klapperstensfältet? Vad beror detta på?

3. Hur kan du veta att det är just klapperstensfält som du finner vid koordinaterna?

4. Obs! Frivilligt: Ladda upp en bild på dig och/eller din GPS vid koordinaterna till din logg. Detta är helt frivilligt och är inget krav för att få logga.