”Blomsterfärder i Märsta och dess omgivningar”
(summary in English below)
År 1976 gavs boken ”Blomsterfärder i Märsta och dess omgivningar ut”. Det ovanliga med denna bok är att författaren, Jan Eriksson, bara var 13 år gammal när han skrev den. Boken handlar om Jans strövtåg i Märsta som, enligt bokens baksidestext ”så ofta förtalas för sina raka gator, sina höghus, sin tristess”.
Det är en fascinerande bok om denne blomsterintresserade gosse som bor i ett av de då nya höghusen på Sleipnergatan i Valsta tillsammans med åtta syskon. Så småningom möter han en kamrat, Erik, som delar hans intresse. De gör även sällskap med den välkända Sigtunaförfattaren Harriet Hjorth (1908-1977) på en utflykt.
Ett citat från boken:
”En morgon, när klockan ringde, stängde jag av den och låg och drog mig någon timme. Men sen klädde jag på mig, borstade tänderna och gick ut i köket. Min mor arbetade vid diskbänken. Mina bröder åt långfil eller surmjölk. När jag ätit, gick jag ut. Jag gick upp för den långa backen till hållplatsen och tog bussen. Tre personer var i den. Men när jag stigit på nr 575 kom det en massa personer. Det var tydligt att människorna i Märsta steg upp mycket tidigare än i Valsta.
Vid Husby svängde bussen in på en väg, som gick brant uppför. Då såg jag en växt som fick mig att stanna bussen. Jag steg av och för andra gången vandrade jag in i en Kungsljusskog.”
Jans intresse för blommorna är så stort att han till och med när han cyklar omkull efter att ha kört på en stor sten ändå mest tänker på blommorna: ” Jag ramlade ner i diket och fick cykeln över mig. Jag kom upp, sparkandes och sprattlandes för att få bort cykeln. När jag borstade av mina smutsiga byxor, såg jag att det fanns andra växter än dem jag tidigare sett. Körvel, Myrrhis odoráta, visade sina ettåriga blad i solskenet.”
Boken är givetvis speciellt intressant för den botaniskt intresserade, men den ger också en fascinerande inblick i gossens strövtåg och upptäckter i det dåtida Märsta med omnejd. Han har en förmåga att hela tiden se skönheten i de blommor och örter han möter, och ser därför en skönhet som andra lätt missar. Ett kapitel har rubriken ”Märsta – Det skönaste av allt!”
Boken finns att låna på kommunens bibliotek, och kan också köpas på antikvariat. Tyvärr vet jag inte vad det blev av Jan Eriksson senare, och då han har ett så vanligt namn är det inte lätt att ta reda på det. Så om någon vet något vore det kul att få veta mer.
Cachen är gömd i ett skogsområde i utkanten av Arenbergaområdet, ett villaområde från 1960-talet där gatorna fått namn efter olika blommor.
Short version in English:
In 1976, the book ”Flower journeys in Märsta and surroundings” was published. What was unusual about this book was that the author, Jan Eriksson, was only 13 years old when he wrote it. The book is about Jan's walks in Märsta, which, according to the back cover of the book ”so often is critizised for its straight streets, its highrise buildings and its drabness”
It is a fascinating book about this boy who lives together with his eight siblings in one of the then new highrise buildings at Sleipnergatan in Valsta. Eventually he meets a friend, Erik, who shares his interest. They also make an excursion together with the well-known author Harriet Hjorth (1908-1977) from Sigtuna.
The book is of course especially interesting for those who are botanically interested, but it also gives a fascinating account of the boy's walks and findings in Märsta and surroundings of that time. He has an ability to see the beauty in the flowers and herbs that he finds, and therefore sees beauty where others don't. One of the chapters is called ” Märsta – the most beautiful of all!”
The cache is hidden in a small forest near Arenberga, a part of Märsta where the streetnames have a flower theme.