Skip to content

<

Isälvsavlagring med ryggform

A cache by Yngve Myrslok Send Message to Owner Message this owner
Hidden : 01/13/2016
Difficulty:
2 out of 5
Terrain:
1.5 out of 5

Size: Size:   other (other)

Join now to view geocache location details. It's free!

Watch

How Geocaching Works

Please note Use of geocaching.com services is subject to the terms and conditions in our disclaimer.

Geocache Description:

Här kommer du fram till en "Isälvsavlagring med ryggform" även kallad och mer känd som en rullstensås.

Rullstensåsar

En rullstensås, isälvsavlagring med långsträckt ryggform, bildad av smältvattenssediment från en glaciär eller inlandsis. Längden kan vara från något hundratal meter till mer än 500 km och höjden från några få meter till mer än 100 m. Rullstensåsar består av vattensorterade sand- och gruslager, ofta med ett markant inslag av mer eller mindre välrundade stenar. De mindre åsarna är ofta utformade som getryggsåsar, slukåsar eller åsnät, bildade inne i tunnlar i en inlandsis eller glaciär eller i sprickor och kanaler i yttersta delen av en på land avsmältande glaciär. Isälvsavlagringarna byggs upp mot stödväggar av is, och när isen smälter bildas branta rassidor och skarpa ryggkrön. De stora rullstensåsarna, som går att följa som mer eller mindre sammanhängande system över hundratals kilometer, är vanligen s.k. De Geer-åsar. Dessa avlagras på djupt vatten i och framför mynningen av stora isälvstunnlar när området utanför den successivt vikande iskanten utgörs av en issjö eller ett ishav. Hos älvarna inne i tunnlarna är dräneringsriktningen vinkelrät mot iskanten, och rullstensåsarnas längdsträckning följer därför ungefär isens rörelseriktning. De stora rullstensåsarna ligger ofta i dalstråk och är då vanligen omgivna av sandiga och leriga jordarter.

Rullstensåsarnas grovkorniga material har en god vattengenomsläpplighet, vilket gör att åsarna har en väldränerad yta och att de djupare delarna fungerar som goda grundvattenmagasin. Brunnar i stora rullstensåsar lämnar ofta stora kvantiteter vatten. Sand och grus i åsarna är också en viktig naturresurs och bryts för att bl.a. användas i vägbankar och till grundläggning vid byggen. Rullstensåsarna har i årtusenden fungerat som naturliga kommunikationsleder i landskapet. Gamla vägar, gammal bebyggelse och arkeologiska lämningar är märkbart koncentrerade till de stora rullstensåsarna med många fina exempel bl.a. i Blekinge och i Mälarlandskapen.

Under inlandsisen samlades grus och stenar. När isen rörde sig så rullades dessa stenar och sanden med och bildade långa åsar, rullstensåsar. Rullstensåsarna formades efter isens rörelser.
På bilden nedan har en rullstensås blivit avbildad och man kan se hur den ringar sig fram genom naturen och inte är en lång rak ås.
På platsen så ser man tydligt hur rullstensåsen sträcker sig fram. Längst ryggen så ser man hur människor genom åren har gått för att slippa gå upp och ner för åsen.
På östra sidan har finns en skola och på västra sidan finns Ramnasjön.
Detta är en av få rullstensåsar som finns kvar i Boråsområdet med tanke på att det är en sådan bra källa till grus, sant och sten. Allt detta ligger i olika lager eftersom det transporterats med vattnet. Stora stenar längst upp och grus längst ner.

Rullstensåsar har varit viktiga för människorna

Många av Sveriges kommuner tar dricksvattnet till människorna från just åsarna, då de kan innehålla stora reserver med dricksvatten.

Åsarna har varit viktiga för människorna genom tiderna. Redan under stenåldern bodde man uppe på åsen för att kunna se ut över omgivningarna. Man kunde ta sig fram uppe på åsen när det var blött och besvärligt nedanför åsen. Man hade ju bara vagnar med tunga trähjul och oxar som drog dem! Uppe på åsen växer andra träd än runt omkring åsen. Vattnet finns långt nere i åsen och därför växer bara träd som har långa rötter som kan nå vattnet nere i sanden. Tallen och eken är trädslag som man ofta finner uppe på grusryggarna. Under lång tid har man använt sanden i åsarna för att göra betong och för att bygga vägar och annat. Därför finns det stora grustaget i Bodaskog. I grustaget kan vi se hur stenarna har blivit lite runda och slipade av inlandsisens smältvatten. Stenarna har också följt med isen från olika platser i Sverige och man kan ibland hitta stenar och stora block ända från Jönköpingstrakten, Mellansverige och fjällen.



Rullstensåsen vid Ramnasjön

På Ramnasjöns östra sida mellan en gångväg och en skola finns det en rullstensås, det som idag finns kvar av den är ungefär 300 meter långt. En av anledningarna till att den fått vara kvar är att det blir en naturlig avskärmning för skolan.
Det finns inte så mycket information att få om denna rullstensås. Jag har varit i kontakt med SGU (Sveriges Geologiska Undersökning) för att kunna få mer information. Den information jag fick var mycket knapphändig och det skulle kanske kunna finnas mer information om just denna på någon karta, men det går tyvärr inte att få reda på vart. Denna karta gjordes på 70 talet och är därför inte digitaliserad.
Vad jag fick reda på är att den, i sin förlängning, sträcker sig genom stora delar av Borås. Han jag pratade med berättade att när man gjort grävningar i Borås så har man hittat massor med grus och sand, vilket tyder på en rullstensås.
Vidare berättade han för mig att det är en supraakvatisk rullstensås. En supraakvatisk rullstesås bildas genom att en isälv, en isälv är där vattnet kommer ut under själva isen här förs grus med mera ut, kommer ut på land.

Efter lite efterforskning så fick jag tag på herren som gjort kartläggningen och han blev överlycklig att någon hörde av sig, han är numera pensionär, och som var intresserad av geologi. Han bekräftade det jag redan fått reda på men han ville inte kalla det för rullstensås utan han vill kalla det för "Isälvsavlagring med ryggform", därav namnet. Han berättade om att många av dessa rullstensåsar (det är lättare att skriva det för då förstår alla) försvinner, men eftersom det är en bra källa till sand så har folk genom historien grävt ut och tagit allt mer ifrån dom.

Innan du loggar så skicka svar på följande till CO:
1. Ta dig till waypoint 1. Vad ser du under ekroten i slänten?
2. Ta dig till waypoint 2. Stå med ryggen på hörnet på skolan och titta upp i slänten. Vad ser du?
3. Det är skillnad på vad du ser på waypoint 1 resp waypoint 2, vad är det för skillnad och varför är det så?
4. När du är på plats, hur kan du se att du befinner dig på en rullstensås?
5. Om du tittar dig runt, kan du se några tecken på att människor använt denna ås till annat än att färdas på?
6. Friviligt. Ladda gärna upp en bild på dig själv ifrån platsen.

Additional Hints (No hints available.)



Reviewer notes

Use this space to describe your geocache location, container, and how it's hidden to your reviewer. If you've made changes, tell the reviewer what changes you made. The more they know, the easier it is for them to publish your geocache. This note will not be visible to the public when your geocache is published.