Flatö kyrka
Första gången planerna på att bygga ett kapell på Flatön nämndes var år 1905 då Hälleviksstrands kapellkyrka tagits i bruk. Gudstjänst hölls växelvis i Morlanda och Hälleviksstrand med påföljd för kyrkobesökande från Flatön att de: - under vintertiden måste underkasta sig färder i mörker: på morgnarna för besök af tidig - och om aftnarna efter öfvervarande af sen mässa. Härtill komma stundom ishinder, som i hög grad försvåra eller till och med omöjliggör öfverfarten öfver fjorden. På grund av berörda omständigheter äfvensom af det på ön allmänt förefintliga kyrkliga intresset har behofvet av en kyrka på Flatön efterhand gjort sig allt mera gällande bland dess innevånare och vunnit erkännande äfven inom öfriga delar af Morlanda församling.
Sju år senare, i september 1912, bildades en kyrkobyggnadsförening som skulle ha till uppgift att samla in medel till byggandet av en kyrka på Flatön. Redan efter tre månader hade 3.699:- kronor kommit in. 80 personer hade tecknat sig för fasta belopp under en femårsperiod. År 1916 var de insamlade medlen uppe i över 10.000 kronor och man beslöt att köpa mark, 1/24 mantal till ett pris av 1.500 kronor, till både kyrkobyggnad och kyrkogård. Protokollet av den 18 augusti 1919 är spännande: I kyrkobyggnadsfonden finns 16.644 kronor och man beslöt att så fort ske kan anskaffa arkitekt för uppgörande av ritning och kostnadsförslag och ingå med förslag till kyrkostämman. Widare diskuterades frågan om huruvida kyrkan skall uppföras av sten eller trä, och kommitterade fingo därför i uppdrag att anskaffa sakkunnig person för att undersöka om det möjligen kunde finnas granitberg på Flatön, som vore dugligt till uppförande av kyrka.
1926 togs så äntligen ett enhälligt beslut av kyrkostämman att en kyrka av trä skulle byggas på Flatön. Våren året därpå började man med grunden och enligt sed murades ett kopparskrin in som innehöll mynt, ett av varje valör, och dagens (7 maj) nummer av ett antal västsvenska dagstidningar samt några artiklar om Flatön och kyrkans tillkomst.
Byggnadsarbetet pågick hela sommaren och på hösten kunde kyrkklockan hängas upp och provringas. Den allra första gudstjänsten hölls andra söndagen i advent 1927 men då återstod både målning och utsmyckning. Invigningen förrättades den 14 augusti 1928 av prosten Rehnberg och 12 assisterande präster. Efter invigningen bjöds på middag för 80 personer i folkskolesalen.
En av Sveriges mest kända arkitekter, Sigfrid Ericson, hade fått de bästa rekommendationer: - En dugligare och mera ansedd arkitekt än Ericson kan Ni säkerligen icke erhålla. Han var rektor vid Slöjdföreningens skola i Göteborg och förutom flera kyrkor, bland annat den nationalromantiska Masthuggskyrkan, ritade han Konstmuseet och Konsthallen i Göteborg.
I Flatöns kyrka lät han en annan ny stil få bestämma utseendet. Funkisstilen hade gjort sitt intåg världen över. Flatöns kyrka är en typkyrka i tidtypisk 20-talsklassicistisk stil - ljus, enkel och ändamålsenlig.
Det tog 22 år från idé till invigning av Flatöns kyrka. Vi hoppas att kyrkan mitt på ön ska förbli kyrkan mitt i byn där vårt kulturarv och våra traditioner förs vidare . Vi är mycket stolta över den och upplever samma glädje och harmoni av att vistas där idag som då den var ny.