Detta behövs för att räkna ut koordinaterna till loggboken:
¤ Antal flyttbara informationsskyltar inne i själva klosterruinen = A
¤ Antal trappsteg längst in till höger i källaren till hospitium = B
A + B + 6 = C
C + 3 -> XX
C + 22 -> YY
Cachen hittas på:
N58 14.XX8
E13 33.YY7
Gudhems kloster var ett nunnekloster i Gudhem utanför Falköping mellan 1100-talet och 1529.
Gudhem är en gammal samlingsplats och namnet bör betyda "gudars hem". Den har ett fördelaktigt läge vid den gamla pilgrimsleden som gick från kontinenten till Olav den heliges grav i Nidaros i Norge. Här skall i hednatiden varit ett afgudatempel, uppfyllt med hundrade gudar. Denna uppgift är hämtad från Jomsvikingasagan. Där kallas Gudhem för Goðheimr.
Legenden berättar att klostret grundades år 1052 av den danske kungen Sven Estridssons före detta hustru Gunhild Svendsdotter. Den svenska Gunhild, som återvände till Sverige efter att kyrkan upplöst hennes äktenskap på grund av släktskap i förbjudna led, ska ha tillbringat resten av sitt liv tillbakadraget med sina tärnor på sitt gods, där de ägnade sig åt religion och sydde kyrkliga textilier, och levde i en tillvaro som uppfattades som klosterliknande. I själva verket grundades klostret under andra hälften av 1100-talet, någon gång före 1175. Omkring 1175 skänktes Gudhems kungsgård till det nygrundade Gudhems kloster av kung Knut Eriksson. Klosterkyrkan, som ursprungligen tillhörde kungsgården är något äldre och uppförd i början av 1100-talet. Gudhem räknas som ett av Sveriges allra första kloster efter Vreta kloster (1100) och Alvastra kloster (1143).
En annan gynnare av klostret var Katarina Sunesdotter. Hon var änka efter Erik Eriksson läspe och halte (1216-1250). Katarina donerade "gods och guld" till klostret. Genom detta fick man möjlighet att bygga upp en klosteranläggning och klosterkyrka, vilka fortfarande finns kvar som ruiner. Under kommande decennier ökade Gudhem i storlek och betydelse för varje donation.
Katarina avled i klostret år 1252. Hon fick sin grav i klosterkyrkans västparti där en gravtumba murades. Resterna finns kvar. Graven försågs med en skulpterad gravhäll som nu finns på Statens historiska museum. En gjuten kopia sattes upp år 1964 på den ursprungliga platsen i ruinen.
Öster om klostret finns ruiner efter ett hospitium. Detta var ett slags gästhem. Klostret var nämligen skyldigt att ta emot resande, inte minst pilgrimer på väg mot Nidaros.
Vid reformationen 1527 drogs klostret in till kronan. Nunnorna fick leva på underhåll från klostrets före detta gods i utbyte mot 72 pund smör. Året därpå, 1528, förlänades det av Gustav Vasa till riddaren Nils Olofsson, med garanti för att nunnorna fick leva kvar i byggnaden på livstid. År 1529 eldhärjades klostret och blev ruin. Orsaken uppges ha varit vådeld. Abbedissan ansökte då hos kungen om att bygga upp klostret igen, men fick avslag.
Den användes sedan som stenbrott och ganska snart växte det gräs och träd över ruinen. Gudhems kloster var dold för världen fram till 1928 när utgrävningarna började.
Källa: wikipedia