Hasselsnok (Coronella austriaca) är en orm som förekommer i Europa och delar av västra Asien och som tillhör familjen snokar. Den saknar gifttänder och är helt ofarlig för människan.
Hasselsnoken har ett litet huvud med tydliga fjäll, och har oftast brunaktig eller gråaktig grundfärg med två längsgående rader med mörka fläckar eller band på ryggen. På sidan av huvudet löper ett svartbrunt band över ögat. På ovansidan av huvudet har arten en stor, mörk teckning av varierande form. Buken är grå till blågrå hos honan, rödaktig hos hanen. Hasselsnoken kan förväxlas med huggorm, men till skillnad från huggormen har hasselsnoken rund pupill (huggormen har vertikal pupill).[1][2]Som mest kan hasselsnoken bli 80 centimeter lång, men den blir oftast inte längre än 60 till 70 cm. Till skillnad från huggorm och vanlig snok är fjällen släta.[3] Arten kallas därför även slätsnok eller slät snok.
Hasselsnoken är en värmeälskande orm, vars optimala kroppstemperatur ligger mellan 27 och 33ºC, även om den kan vara aktiv vid lägre temperatur. Arten kan solbada eller värma sig på stenar och andra föremål som hettats upp av solen, men lever normalt dolt. Den föredrar solexponerade biotoper med torr sandjord eller stenar och klippor, samt med riklig, blandad vegetation. Arten är inte speciellt vattenkrävande, och nöjer sig ofta med att dricka av morgondaggen eller små regnpölar. Under vintern går hasselsnoken i ide i hålor och klippskrevor, vanligtvis ensam. Arten kan bli upp till 19 år gammal i vilt tillstånd.[5]
Arten lever av näbbmöss, små gnagare såsom sorkar och möss, som den jagar i bogångarna, ödlor samt andra ormar (såsom huggorm och mindre hasselsnokar). Ungarna äter nästan enbart ödleungar. Själv utgör hasselsnoken föda åt många djur som kråkfåglar, vråkar, iller, hermelin, grävling, igelkott och tamkatter.[1][6]
Fortplantningen är ovovivipar, honorna föder under sensommaren 3 till 15 levande ungar