Vörå Alphabet är en geocacheserie från A till Ö inom Vörå. Till Vörå kommun hör Vörå, Oravais och Maxmo.
Den person som först hittar denna cache ombeds att göra nästa gömma med anknytning till alfabetets nästa bokstav inom några veckor. Gömman bör placeras inom Vörå.
Om FTF-letaren inte vill göra den kan han/hon meddela det till STF-letaren. Det viktiga är att alfabetskedjan inte stannar. Kopiera denna inledningstext till nästa cachebeskrivning.
Vöyri Alphabet, eli Vöyrin aakkoset on kätkösarja aasta ööhön. Vöyrin kuntaan kuuluu Vöyri, Oravainen ja Maksamaa.
Tämän kätkön ensimmäiseksi löytävän toivotaan tekevän seuraavalla kirjaimella alkavan kätkön Vöyrin alueelle muutaman viikon sisällä. Mikäli FTF-löytäjä ei halua tehdä seuraavaa kätköä niin sen voi tehdä STF-löytäjä. Tärkeintä on että aakkosketju ei pysähdy. Kopioikaa tämä johdantoteksti seuraaviin kätköihin.
S= Storberget
Första Uf-lokalen på Storberget invigdes 25.5.1896. Storberget var nästan helt utan träd vid den tidpunkten. 1909 planterades 500 gran- och tallplantor på berget. Framtill 1913 var stället i livlig användning, men aktiviteten avtog p.g.a motsättningar inom föreningen. Vissa tyckte att man skulle framhålla sig som en nykterhetsförening medan andra motsatte sig detta. Emigrationen till USA och Canada vid den här tiden gjorde också sitt till att antalet aktiva medlemmar sjönk drastiskt. Lokalen stod mer eller mindre oanvänd framtill 1918 då den av okänd orsak brann ner.
1932 uppfördes ett nytt ståtligt ungdomsföreningshus och detta hus står kvar än idag. Under de återkommande Vörådagarna varje sommar ordnas dans här och museiområdet invid håller då kvällsöppet. Fädernegården är även ett bra utflyktsmål för skolklasser som vill lära sig mer om livet förr i hembygden.
Fädernegården är en typisk österbottnisk parstuga som är byggd 1852. Stugan flyttades till området på 1950-talet och museiområdet är skapat som ett bondgårdstun med loft och bodar. Alla museibyggnader kommer från Rejpelt, med undantag för väderkvarnen som har flyttats hit från Korsnäs. Två familjer har varit bosatta i stugan, en i vardera storstuga. Den ena storstugan har inretts som ett typiskt hem i slutet på 1800-talet med råspis, högsäng med tallrikshylla på gaveln och färggranna hörnskåp. I sovkammaren pryds väggen av en tavla med ett broderat citat ur Bibeln. Fler liknande tavlor finns i den andra storstugan där även en vacker samling med möbler såsom stolar och skåp visas upp samt blåsinstrument från Rejpelt bys hornorkester. En av museets pärlor är flickboden med färgranna textilier i både rutigt, randigt och helfärgat. Kläder, sjalar, täcken och lakan m.m. är främst donationer från bygden och tygen innehåller ofta ett inslag av rött. Även Vörå-täcket med sina gröna och röda färger finns bevarad. I loftbyggnaden bodde gårdens unga ogifta flickor under sommaren. Där förvarades deras kläder och lakan, men även brudkistan. I en annan av bodarna finns en komplett skomakarverkstad med alla verktyg och redskap som skomakaren behövde. Skomakarverkstaden fanns ursprungligen i Rejpelt by.
En bit ifrån museet finns Munters torp som anknyter till J.L. Runebergs verk Fänrik Ståhls sägner.
Torpets senaste invånare var småbarnslärarinnan Maria Munter, som levde i det enkla torpet fram till 96 års ålder. Maria tjänade även som piga vid bondgården invid. Inredningen står kvar sådan som den var vid hennes död 1972. Marias morfarsfar hette Johan Munter och var soldat nr 80 i Kungliga Österbottens regementes livkompani. Munter dog i det finska kriget år 1808. Han torde ha bott i soldattorpet. Enligt traditionen var Johan Munter förebild för soldaten i dikten med samma namn i Fänrik Ståls sägner.
Storbergetin nuorisotalo on rakennettu v. 1932. Toimintaa on lähinnä kesäisin mm. Vöyrinpäivien tanssit. Tilat voi myös vuokrata eri tapahtumiin.
Läheinen museoalue on perustettu 1950-luvulla. Kaikki rakennukset paitsi tuulimylly ovat alunperin olleet käytössä Rekipellon kylässä ja ovat siirrettyjä museoalueelle. Päärakennus on vuodelta 1852.
Museoaluen vieressä sijaitsee Munterin torppa. Torpan viimeinen asukas oli opettaja Maria Munter. Hän eli torpassa vielä 96-vuoden iässä ja kuoli 1972. Marian isoisän isä oli nimeltään Johan Munter ja hän kuoli sotilaana Suomen sodassa v. 1808. Luultavasti hän on myös asunut torpassa. Kertoman mukaan Johan Munter toimi esikuvana Vänrikki Stoolin tarinoissa mainittuun Munteriin.