Ärt (Pisum sativum) är en art tillhörande familjen ärtväxterna. Dess frön används ofta som livsmedel eller till djurfoder. Växten odlas även som jordförbättrare eller som prydnad.

Utseende

Ärten är en ettårig ört med klängen. Höjden är ofta 0,5 till 1,5 meter.

Historik

Ärten är en gammal kulturväxt, och man har gjort historiska fynd som visar att vi har samlat ärtor i minst 10 000 år, bland annat har man vid arkeologiska utgrävningar i kung Priamos palats i Troja funnit en jättelik kruka med mer än 180 kilo ärtor som hållit sig helt intakta under 3 000 års lagring. I Burma har man med hjälp av radiokolmetoden kunnat fastställa åldern på ett fynd av ärtor till 9 770 år.

Varieteter

Trädgårdsärter (Pisum sativum var. sativum) är en varietet av ärt. Det finns flera andra typer av ärtor. De äldsta och först odlade var gråärt och blåärt. De innehåller garvsyra som gör att de svartnar vid kokning. Andra ärtsorter är sockerärt, brytärt, spritärt, märgärt, släpärt. Märgärten har skrynkliga frön, de övriga har glatta, nästan helt runda frön. Somliga sorter skördas gröna, medan andra är mer lämpade att skördas, fullmogna och torra, som gula ärtor.

Lista på varieteter

• Trädgårdsärt (Pisum sativum var. sativum) Brytärt Märgärt Brytmärgärt (korsning av de två ovanstående) Salladsärt Släpärt Sockerärt (Pisum sativum var. saccharatum) Spritärt Brytsockerärt (korsning av de två ovanstående) Kokärt (sorter av spritärt)

Odling

Ärtor trivs när vädret är svalt och fröna planteras så snart marktemperaturen når 10° C, däremot växer ärtor som bäst vid temperaturer av 13 till 18° C. Odlingskrav: Ärtor trivs med svala, fuktiga somrar och tål lätt skugga. De vill ha mullhaltig jord med ett pH högre än 6,5. De behöver inte gödslas särskilt då ärtväxter är kvävefixerande, med andra ord har de förmåga att binda och utnyttja luftens fria kväve.

Fröna sås lämpligen 3-5 cm djupt med 5-7 cm mellanrum. Sockerärt och spritärt sås när jorden reder sig, märgärt och brytärt vid körsbärsblomningen. Många sorter är klättrande och kan behöva stödjas med grenar, käppar, spaljéer eller liknande. Lågväxande sorter kan även odlas till prydnad eller som kantväxt runt odlingsbäddar. Fåglar, möss, ärtvecklare och ärtmjöldagg är skadedjur på ärt.

Språkligt

Frukten kallas ofta ärtskida, vilket inte är korrekt i botanisk mening då frukten är en balja. Det runda fröet inuti baljan kallas en ärta (med ärtan som bestämd form, men även ärten förekommer, till exempel i uttrycket prinsessan på ärten). Växten kallas ärt medan det enskilda fröet kallas ärta. Ärt i plural heter ärter medan ärta har pluralformen ärtor. Ärt används oftast när ett stort antal ärter åsyftas, medan ärtor refererar till några ärtor på ett fat. Men båda formerna är korrekta