Tjärlager
Under den svenska beredskapen under kalla kriget lämnades inget åt slumpen. Om de småländska flygbaserna skulle utsättas för ett bombanfall var det viktigt att omgående kunna reparera start- och landningsbanorna. Detta gjordes genom att sammanfoga betongplattor med hjälp av en tjärprodukt och denna produkt lagrades i en stor tjärbehållare på den här platsen i Skruv.
Som många andra förrådsanläggningar i länet valdes platsen på grund av järnvägen. Med hjälp av ett kort sidospår kunde tåg lossa och lasta tjära till den enorma behållaren som var nio meter hög och tolv meter bred. Höjden upplevdes dock inte så påtaglig då sex av de tio metrarna låg under jord. Behållaren låg även i anslutning till landsvägen så att lastbilar skulle kunna komma och hämta tjära för att leverera till flygvapnet.
Den lagrade tjäran visade sig dock innehålla höga värden PAH och den förbjöds redan 1973 då anläggningen även togs ur bruk. Det dröjde dock ända till 2011 innan området sanerades och idag har man uppfört en vanlig bensinstation på platsen.
Kronobergs Flygbaser
Den svenska basfilosofin att sprida sina flygstridskrafter till förberedda krigsbaser, ofta lokaliserade mitt ute i skogen är unik. Bassystemets utbyggnad påbörjades under 1950-talet och spridning och rörlighet var ledord. Genom att använda ordinarie vägsystem för start och landning samt att sprida ut viktiga objekt på ett stort område skyddade man sig från förödande luftangrepp. Genom att dessutom utnyttja ett stort antal alternativa baser försvåras möjligheten för en eventuell fiende att få en överblick av verksamhetens omfattning.
I Kronobergs län fanns det fyra Flygbaser. Varje bas skulle betjänas av en flygbataljon som kunde bestå av cirka 1500 personer. Basen förfogade över egna förråd för ammunition, drivmedel, fordon, reservdelar och övrig utrustning. Dessa förråd kunde ligga långt ifrån själva basen.
Skolor, föreningslokaler, verkstäder och andra civila anläggningar i närheten skulle användas som stabs-, förläggnings-, sjukvårds- och reparationsutrymmen.
Kalla Krigets Kronoberg
Från andra världskrigets slut till början av 1990 talet pågick det så kallade Kalla Kriget. Sverige hade under perioden en enorm beredskap för att skapa ett så framgångsrikt motstånd som möjligt vid ett eventuellt krigsutbrott. Allt var planerat in i minsta detalj.
Försvarets huvudinriktning var att fördröja eller slå en fiende så kust och gränsnära som möjligt och i denna plan var Kronobergs län ett nav för hela södra Sverige, centralt beläget med goda kommunikationer i alla riktningar.
Vid ett fientligt anfall mot något av kustlänen var Kronobergs huvuduppgift att svara för underhåll och reorganisation åt stridande förband. Därför anlades i länet omfattande förråd med fordon, bränsle, ammunition, sjukvårdmateriel med mera..
Länet mobiliserade två infanteribrigader om 5000 man vardera samt fyra flygbaser.
Den här cacheserien tar besökaren till plaster som var av stor betydelse under kalla kriget, men som idag är avvecklade eller inhyser civil verksamhet.
Cacherna är överlag enkla att hitta och enkla i sitt utförande.
Serien är utlagd av uetp i samråd med Samuel Palmblad på Smålands Museum.