Skip to content

SOL - Uråsa Norra Traditional Cache

Hidden : 5/10/2017
Difficulty:
1.5 out of 5
Terrain:
1.5 out of 5

Size: Size:   other (other)

Join now to view geocache location details. It's free!

Watch

How Geocaching Works

Please note Use of geocaching.com services is subject to the terms and conditions in our disclaimer.

Geocache Description:


SOL - Sydostleden är en cykelled som sträcker sig mellan Växjö och Simrishamn.
Leden går genom Kronoberg, Blekinge och Skåne. Denna cache-serie (SOL) följer Sydostledens väg genom Kronobergs Län, från Växjö ned till gränsen mot Blekinge, där cache-serien BCT tar vid.

SOL - Sydostleden Bei Sydostleden handelt es sich um einen Fernradweg, der von Växjö nach Simrishamn führt.
Die Strecke verläuft durch die Provinzen Kronoberg, Blekinge und Skåne. Diese Cacheserie (SOL) folgt der Route entlang von Växjö durch Südost-Kronoberg bis zur Grenze von Blekinge. Dort schließt sich die Cacheserie BCT an.

SOL - Sydostleden Sydostleden is a cycle trail between Växjö and Simrishamn.
The trail goes through Kronoberg, Blekinge and Skåne. This cache series (SOL) follows the trail from Växjö through Southeast Kronoberg County down south to the border of Blekinge. There, in Blekinge, is the start of the other cache series, BCT.

---------------------------------------

Uråsa Norra

Det här är Sydostledens nordligaste cache i Uråsa Socken.

I boken "Ny Smålands Beskrifning - Konga Härad" från 1897, beskrivs Uråsa Socken så här:

Angående härledningen af namnet Uråsa hafva många gissningar framställts. Mycket sannolik förefaller en förmodan, som vi funnit i de Forsanderska samlingarna å Vexiö gymn. bibl., att kyrkan skulle fått sitt namn af det götiska urd = stenklippa, således af den plats, hvarpå hon blifvit byggd.

Uråsa socken bildar i stort sedt en triangel, något afstympad mot öster. Den gränsar i norr och nordost till Östra Thorsås, i öster till Nöbbele, i sydost och söder till Väckelsång och i väster till Jäth. Västra gränsen utgöres af den förut omtalade Djurleå samt Lidhemssjön, af hvilken ungefär en tredjedel tillhör Uråsa, som för öfrigt icke har någon enda sjö.

Socknen är en af de allra minsta i länet. Största utsträckningen såväl i norr och söder som öster och väster utgör omkring 3/4 nymil. På detta lilla område kan man ej vänta att finna någon större omväxling i höjdförhållandena. Också är socknen tämligen jämnländ. Ungefär midt igenom Uråsa utbreder sig visserligen en större dalgång men denna ligger dock endast föga lägre än den öfriga delen af socknen. Ingenstädes förekommer någon större höjd än 160 m., och dalgången ligger i allmänhet omkring 140 m. öfver hafvet, hvadan skillnaden mellan högsta och lägsta punkten utgör endast 20 m. Lidhemssjöns yta ligger 138 m. öfver hafvet.

Den ofvannämnda dalgången genomflytes af Thorsån, som inom denna socken vanligen kallas Skyeån. Till följd af markens obetydliga lutning har ån ett jämnt och stilla lopp, och endast vid Brände- och Högnalöfs kvarnar bildar den mindre vattenfall. Ån skänker trakten ett behagligt utseende och är af betydelse som vattenreservoar för de milsvida åkrar den genomskär. Själfva dalgången utvidgar sig från trakten kring Uråsa kyrka intill sjön Åsnen uti den enda stora slätt, som egentligen finnes inom hela Kronobergs län, upptagande till Skye, Lidhem m. fl. gårdar hörande, särdeles bördiga och släta åker- och ängsmarker.

Jordmånen utgöres af en mycket bördig, sandblandad mylla, som flerstädes och särskildt i Skyedalen hvilar på lera (hufvudsakligen glaciallera). Dock förekommer äfven rätt mycken mossjord, och stora odlingsföretag hafva under de sista årtiondena blifvit utförda. Särskildt har nuvarande ägaren till Högnalöf gjort stora nyodlingar på den numera torrlagda Djuremyr. Socknen har ännu i början af detta århundrade haft riklig tillgång på storskog, men på 1830-talet härjade en förödande skogseld, som till största delen förstörde skogen såväl inom Uråsa som Ö. Thorsås och Täfvelsås socknar. Af löfträd förekomma ek, bok, björk, alm, asp och ask hvilka alla visa en frodig växt.

Hufvudnäringen och snart sagdt enda näringsgrenen är åkerbruk i förening med boskapsskötsel. Det är naturligt, att den här ovanligt bördiga jordmånen gifver rikliga skördar, som lämna ett mycket betydande öfverskott till afsalu. Detta torde gälla icke blott vårsäden utan äfven rågen, som enligt hushållningssällskapets uppgifter för år 1895 efter ett utsäde af 385 hektoliter lämnade en skörd af 1,925 hektoliter d. v. s. 5:te kornet.

Binäringar finnas för närvarande inga. Dock skulle fisket, om det väl vårdades, kunna blifva en ganska god inkomstkälla. Lidhemssjön har nämligen rätt god tillgång på fisk af olika slag. Ålen, braxen, gäddan, sutaren och siken gå gärna upp till lekplatserna i den grunda, dyiga sjön, och äfven laxöringen påträffas någon gång. Jakten är däremot af ingen betydelse. I samma mån som storskogen försvunnit, har äfven tillgången på villebråd blifvit allt mindre. På och kring Djurlemyr-området anträffas dock ännu orren, haren och rapphönan i icke ringa mängd och vid Lidhemssjöns stränder talrika flockar af vildgäss och änder. På Djurlemyr finnas här och hvar stora vattenfyllda gropar, som af folket kallas bjureskatar, hvilket antyder att bäfvern eller kanske snarare uttern här icke varit sällsynt i forna dagar.

Af industriella anläggningar finnas endast Brände- och Högnalöfs kvarnar. Dessa hafva dock fått starka konkurrenter, dels i ångmaskinerna med sina krossverk på de större gårdarna, dels i ångkvarnarna vid kusten, hvilka i landthandlandenas bodar hafva stora nederlag. Om någon framstående husslöjd kan icke blifva tal. Visserligen finnes ännu stor skicklighet i att spinna och väfva, men fabriksindustrien med sina billiga alster har så öfverflyglat denna konstfärdighet, att den sällan kommer till använding. I socknens slöjdskola gifves undervisning i såväl manlig som kvinnlig slöjd. Någon egentlig slöjdskicklighet kan dock där icke utbildas utan endast grundläggas. Så hafva t. ex. ett par utmärkta snickare därifrån hämtat sin första kunskap.

Uråsa socken är väl försedd med goda vägar, och än bättre blir behofvet af kommunikationer tillgodosedt genom Vexiö-Tingsryds järnväg, som under innevarande år kommer att öppnas för allmän trafik. Stora landsvägen från Vexiö genom Östra Thorsås inkommer i socknens norra del och fortlöper först i sydväst och sedan rakt i söder in i Väckelsångs socken. Från landsvägen utgår en by- eller kyrkoväg, som fordom varit häradsväg, förbi Uråsa kyrka rakt åt väster till Skye och Högnalöf och fortsätter sedan till Djurla Nöbbele by i Jäths socken. Åt söder utgår från Högnalöf en annan dylik väg till Lidhem i Väckelsångs socken och förenar sig ett stycke sydväst därom vid Brostugan med häradsvägen till Urshult.

Vexiö-Tingsryds järnväg skär den först nämnda byvägen nära Jäths sockengräns omedelbart vid Högnalöfs husartorp, där station är anlagd. Att denna nya järnväg kommer att gifva ett stort uppsving åt jordbruksnäringen inom socknen, därom har man allmänt en till visshet gående förhoppning.

Additional Hints (Decrypt)

Zntargvfx anab - abeqöfg / Zntargvp anab - abegurnfg

Decryption Key

A|B|C|D|E|F|G|H|I|J|K|L|M
-------------------------
N|O|P|Q|R|S|T|U|V|W|X|Y|Z

(letter above equals below, and vice versa)