SOL - Sydostleden är en cykelled som sträcker sig mellan Växjö och Simrishamn.
Leden går genom Kronoberg, Blekinge och Skåne. Denna cache-serie (SOL) följer Sydostledens väg genom Kronobergs Län, från Växjö ned till gränsen mot Blekinge, där cache-serien BCT tar vid.
SOL - Sydostleden Bei Sydostleden handelt es sich um einen Fernradweg, der von Växjö nach Simrishamn führt.
Die Strecke verläuft durch die Provinzen Kronoberg, Blekinge und Skåne. Diese Cacheserie (SOL) folgt der Route entlang von Växjö durch Südost-Kronoberg bis zur Grenze von Blekinge. Dort schließt sich die Cacheserie BCT an.
SOL - Sydostleden Sydostleden is a cycle trail between Växjö and Simrishamn.
The trail goes through Kronoberg, Blekinge and Skåne. This cache series (SOL) follows the trail from Växjö through Southeast Kronoberg County down south to the border of Blekinge. There, in Blekinge, is the start of the other cache series, BCT.
---------------------------------------
Uråsa Järnvägsstation
Meningarna var delade om hur järnvägen skulle dras genom Uråsa socken. I tidiga stakningar drogs banan från Sjöbol i Ingelstad över Björkegrenstorp-Vetlandsmad-Jeppahem. Den passerade sedan mellan Uråsa kyrka och Skye på sin väg via Uråsa by till Väckelsång, i ett par olika alternativ.
Ägaren till Jätsberg,friherre August Wilhelm Rappe, ville dock ha ett ord med i laget. Också friherrarna på Skye och Högnalöv, Henric Taube resp Karl Henrik Cederström samt friherren på Lidhem, Gottfrid Taube, hade synpunkter på banans sträckning. Genom att teckna aktier i järnvägsbolaget ansåg man sig ha rätt att påverka var banan skulle dras fram.
Resultatet blev en kompromiss, en betydligt västligare sträckning än den ursprungligen tänkta. Banan drogs från Östra Torsås över Brändekvarn-Gemeslösa till Snappahem och vidare till Väckelsång. Uråsa station byggdes i sydvästra kanten av socknen. August Wilhelm Rappe lät bygga en spikrak landsväg över Djurle myr, från Jät till den nya stationen i Uråsa.
Den 28 november 1897 öppnades Växjö-Tingsryds järnväg för trafik. Banans tillkomst betydde naturligtvis mycket för Uråsaborna. I stället för att gå till fots den långa vägen till Växjö, eller om man var väl beställd, köra med häst och vagn, kunde man nu komma till staden på en dryg halvtimme. Det betydde ett uppsving för de lantbrukare, som sålde varor på torget i Växjö, men också för de handelsmän, som öppnade butiker vid stationen i Uråsa eller i dess närhet. Cirka 50 år senare byggde Centralföreningen silor vid järnvägsstationen för förvaring, torkning och mellanlagring av spannmål.
Ovanstående text kommer från en artikel i Uråsa Byatidning 2001 och är skriven av Sven Svensson.
Själva stationshuset kan beskådas 200 meter söder om cachen, där husets baksida vetter mot vägen.
Fotografiet nedan visar Stationsmästare Fabian Magnusson framför Uråsa station år 1916.
Ett annat foto av stationshuset.
