Året var 1916 och det första världskriget pågick för fullt i Europa, när den ryske tsaren Nikolai II bestämde sig för att i allra största hemlighet skicka en mycket viktig geocache till sin allierade, kung George V av England.
Transporten av den viktiga geocachen skulle skötas av den lilla men snabba ubåten S-17 under ledning av den högt rankade kommendören Sergei Belushin.
I skydd av höstmörkret på kvällen den 2/11 2016 lade Ubåten S-17 ut från Petrograd och styrde sedan ut i finska viken på sin väg till London.
På förmiddagen den 3 November stävade S-17 med 14 knops fart västerut, ubåten befann sig ca 21 sjömil väster om den estniska hamnstaden Paldiski när S-17 upptäcktes av en tysk kryssareskader under ledning av viceamral FranzVon Hipper.
Kommendör Belushin ombord på S-17 beordrade direkt att ubåten skulle gå ner i undervattensläge.
S-17 dök omgående till ca 70 meters djup och kommendör Belushin tog beslutet att ändra kurs norrut för att försöka förvirra och lura de tyska förföljarna.
Under det följande dygnet försökte den ryska ubåten febrilt med olika medel försöka skaka av sig den efterföljande tyska eskadern, den viktiga geocachen skulle oskadd föras till England, det var tsarens befallning.
Kommendör Belushin valde att ta sikte mot Åland för att i ett sista desperat försök skaka av sig de tyska förföljarna, Viceamiral Von Hipper beordrade två av sina modernaste jagare att ta upp jakten på ubåten.
När ubåten på eftermiddagen närmade sig Åland blev den tvungen att gå upp i övervattensläge för att ladda sina batterier. De båda tyska jagarna närmade sig snabbt sitt byte söderifrån, kommendör Belushin fick närmast panik och han lade ut ubåten på en ny kurs närmare land.
S-17 styrde in på den västra sidan av Möckelö för att försöka få skydd av landtungan medans de båda tyska krigsfartygen ihärdigt avfyrade sina tunga artillerikanoner mot ubåten.
Kommendör Belushin ökade farten på ubåten till max och S-17 susade fram mot Bursfjärden med 20 knops fart samtidigt som granaterna från de tyska fartygen slog ned runt omkring på båda sidor om ubåten.
S-17 lyckades smita under den lilla bron som fanns där på den tiden och den befann sig strax efter inne i den grunda Bursfjärden.
Då briserade en granat ner strax intill ubåten och kommendör Belushin gav order full fart och om en kraftig girning till styrbord, ubåten rände en bra bit upp på land innan den till sist stannade.
De tyska fartygen vände om och förenade sig senare med den övriga flottstyrkan.
Kommendör Belushin visste att om han skulle ge sig till känna för de ryska myndigheterna på Åland skulle det bli raka vägen hem och en väntande krigsrätt.
Kommendör Belushin och den övriga besättningen tog sig bort från Ubåten, de andra i besättningen tog sig in till Marehamn och smet ombord på ett lastfartyg som var på väg till Ryssland som samma kväll lade ut med sikte på staden Reval, fartygets sänktes samma natt av Viceamiral Von Hippers fartyg ute på finska viken.
Kommendör Belushin tog sig till kommunen Sund där han bosatte sig i den lilla byn Finby och tog sig det mera passande efternamnet Bergholm.
Han benämnde aldrig mer saken om ubåten och dess öde, samt något om Tsarens cache.
Det fanns dock ett vittne till S-17 öde, fiskaren Hans-Greger Mattsson från Kungsö, var på väg från staden till hemmet när han tyckte sig höra åskknallar när han gick över bron när S-17 snabbt passerade under honom och han glodde förvånat när Ubåten brakade upp på land en bit bort.
Han berättade om detta för alla han kände , men eftersom han dels vid tillfället var rejält påverkad av diverse kemiska substanser och dessutom var han känd för att kunna överdriva en aning, var det ingen som trodde på hans historia.
Är denna historia helt sann? Vem vet?
Men vad vi vet, är om man söker efter tsarens cache, kanske man finner den här?
The year was 1916 and the first world war was going on in Europe when Russian Tsar Nikolai II decided to send a very important geocache to his allied King George V of England.
The transport of the important geocach would be carried by the small but fast submarine S-17 under the direction of the highly rated commander Sergei Belushin.
In the protection of autumn dark on the evening of 2/11 2016, the S-17 submarine left Petrograd and then steered into the Gulf of Finland on its way to London.
In the morning of 3 November, the S-17 fought with 14 knots of speed westward, the submarine was about 21 miles west of the Estonian port of Paldiski when the S-17 was discovered by a German cruisersquadron led by deputy chief FranzVon Hipper.
Commander Belushin aboard the S-17 immediately ordered the submarine to dive.
The S-17 immediately reached depth of 70 meters, and commander Belushin made the decision to change course north to try and confuse the German pursuers.
During the following day, the Russian submarine tried to shake off the subsequent German squadron, the important geocach would be taken to England, it was the Tsar's order.
Commander Belushin chose to aim at Åland for the last desperate attempt to shake off the German pursuers, Vice-President Von Hipper ordered two of his most modern destroyers to take the hunt for the submarine.
When the submarine approached Åland, it was forced to get into the surface mode to charge its batteries. The two German destroyers quickly approached their swap southwards, commander Belushin almost panicked and submerged the submarine on a new course closer to the country.
The S-17 steered into the western side of Möckelö to try to get some cover from the country's tune while the two German warships dug down their heavy artillery to the submarine.
Commander Belushin increased the speed of the submarine to the max, and the S-17 drove forward to Bursfjärden at 20 knots speed while the grenades of the German ships struck down on both sides of the submarine.
The S-17 managed to infect under the little bridge that existed at that time and it was located shortly after in the shallow Bursfjord.
Then a grenade broke down right next to the submarine and commander Belushin gave orders full speed and about a powerful gear to the starboard, the submarine ran a good piece of land before it finally stopped.
The German warships turned around and later joined the other naval forces.
Commander Belushin knew that if he were to come to know the Russian authorities on Åland, it would be the right way home and a waiting court-martial.
Commander Belushin and the other crew departed from the submarine, the others in the crew went to Mariehamn and got aboard a cargo ship that was on their way to Russia that same evening put out for the city of Reval, the ship was sunked the same night by Von Hippers ship out on the Gulf of Finland.
Commander Belushin went to the municipality of Sund where he settled in the small village of Finby and took the more suitable surname Bergholm.
He never mentioned more about the submarine and its destiny, as well as something about the Tsar's cache.
There was, however, a witness to the S-17 destiny, the local fisherman Hans-Greger Mattsson from Kungsö, on his way from the town to his home when he thought he heard a thunderstorm when he crossed the bridge when the S-17 quickly passed under him and he was amazed when The submarine broke up on land a bit away.
He told of this to all persons he knew, but because he was really influenced by various chemical substances, and in addition, he was known to exaggerate, no one believed in his history.
Is this story true? Who knows?
But what we know is if you search for the tsar's cache, maybe you can find it here?