Fasterna kyrka är församlingskyrka i Fasterna församling i Uppsala stift och den har medeltida ursprung men har blivit kraftigt ombyggd vid början av 1800-talet. Byggnadsmaterialet är tegel och i viss mån gråsten. Kyrkans planform är ett stort, likarmat kors och ovanför korsmitten vilar ett kupoltorn av tegel och trä. Förebild anses ha varit Adolf Fredriks kyrka i Stockholm. Ytterväggarna är spritputsade och målade i gult och vitt. Korsarmarna täcks av valmade sadeltak klädda med plåt medan tornet täcks av en kopparklädd tornhuv. Alla korsarmar utom den östra har portaler. Sakristian är inhyst i östra korsarmens östparti och avskiljs från koret med en tegelvägg. Kyrkorummet täcks av vitputsade trävalv där korsmitten har ett slags kryssvalv, medan korsarmarna har tunnvalv. Innerväggarna är vitputsade och genombryts av bågformiga fönster som släpper in rikligt med ljus. Under koret i östra korsarmen finns ett underjordiskt gravvalv från 1600-talet för ätten Oxenstierna på Mörby slott. Kyrkans byggnadsmaterial skall till viss del ha tagits från slottet efter att det övergivits och förfallit.
Den ursprungliga kyrkan hette Esterna kyrka och uppfördes någon gång på medeltiden. Socknen omnämns för första gången 1303 och kyrkan fanns möjligen redan då. Medeltidskyrkan var byggd av gråsten och hade samma bredd som nuvarande kyrka. Under 1400-talet försågs kyrkorummet med tegelvalv. Liksom de flesta medeltidskyrkor i trakten hade den vapenhus i sydväst och sakristia i nordost. På 1600-talet byggdes kyrkan ut åt öster och fick ett tresidigt kor.
Under det nya koret inreddes ett gravvalv för familjen Oxenstierna. Ett kopparstick i Suecia antiqua et hodierna visar hur kyrkan såg ut efter ombyggnaden. Långhuset täcktes av ett valmat tak som hade en sirlig takryttare över östra taknocken. Kyrkfönstren var då stora och rundbågiga från att tidigare troligen ha varit små.
Mot slutet av 1700-talet kom verksamheten på Rånäs bruk igång på allvar och invånarna i grannsocknen Fasta blev alltmer talrika. Sockenkyrkan i Fasta räckte inte till och var dessutom förfallen. Tanken uppväcktes att de båda socknarna Fasta och Esterna skulle bygga en gemensam kyrka. 1797 slogs de båda medeltida socknarna samman och fick namnet Fasterna socken. Ritningar till ny kyrka uppvisades 1796 av akademibyggmästaren Johan Neosander i Uppsala och bearbetades av arkitekten Olof Tempelman. Nya kyrkan uppfördes på Esterna kyrkas grund så långt den räckte. Esterna kyrkas medeltida murar bevarades till viss del och återfinns i västra korsarmen. Kyrkan uppfördes i nyklassicistisk stil och fick namnet Fasterna kyrka.
1806 hade byggnadsarbetet kommit så långt att kyrkan kunde tas i bruk och 9 november hölls första gudstjänsten där. När Fasterna kyrka var färdigbyggd revs Fasta kyrka och ligger sedan dess i ruiner. På den plats där Fasta kyrka låg står numera klockstapeln till Rånäs kapell som uppfördes 1908. Fasterna kyrka har inte förändrats nämnvärt sedan den färdigställdes. Inredningen är helt och hållet från 1800-talet. Bänkinredning, predikstol och läktare i norra, södra och västra korsarmarna är samtida med kyrkan. En renovering genomfördes 1938 under ledning av arkitekt Ärland Noreen. Bland annat gjordes en del av sittplatserna bekvämare.
Kör försiktigt fram då det är bostäder i närheten!