SOL - Sydostleden är en cykelled som sträcker sig mellan Växjö och Simrishamn.
Leden går genom Kronoberg, Blekinge och Skåne. Denna cache-serie (SOL) följer Sydostledens väg genom Kronobergs Län, från Växjö ned till gränsen mot Blekinge, där cache-serien BCT tar vid.
SOL - Sydostleden Bei Sydostleden handelt es sich um einen Fernradweg, der von Växjö nach Simrishamn führt.
Die Strecke verläuft durch die Provinzen Kronoberg, Blekinge und Skåne. Diese Cacheserie (SOL) folgt der Route entlang von Växjö durch Südost-Kronoberg bis zur Grenze von Blekinge. Dort schließt sich die Cacheserie BCT an.
SOL - Sydostleden Sydostleden is a cycle trail between Växjö and Simrishamn.
The trail goes through Kronoberg, Blekinge and Skåne. This cache series (SOL) follows the trail from Växjö through Southeast Kronoberg County down south to the border of Blekinge. There, in Blekinge, is the start of the other cache series, BCT.
---------------------------------------
Lidhem Säteri
Lidhem säteri hette ursprungligen Line Hovgård, med anor tillbaka till 1400-talet. Med tiden fogades flera gårdar in i egendomen, och på 1660-talet blev det ett säteri.
Den ståndsmässiga mangårdsbyggnaden uppfördes under 1700-talet och längs byvägen vid dess norra sida står egendomens ekonomibyggnader. Flertalet av dessa kom till genom änkan Carolina Taube af Odenkats försorg, då jordbruket expanderade kring 1800-talets mitt. Godset brukades med arbetskraft från ett flertal torp och arrendegårdar och kring sekelskiftet 1900 var omkring 300 personer sysselsatta. Då drevs gården med egen smedja och mejeri. Navet i verksamheten var dagsverksstugan, där arbetskraften samlades varje morgon inför fördelningen av dagens arbete. Vällingklockan på husets gavel minner om det liv och den rörelse som rådde på gården för hundra år sedan.
Idag representerar Lidhem en kulturhistoriskt värdefull högreståndsmiljö, med ett varierat och väl sammanhållet byggnadsbestånd. Gården med alla dess hus och dess omkringliggande miljö blev byggnadsminnesförklarat 1983.
Under årens lopp har det funnits många backstugor, torp och arrendegårdar på Lidhems ägor. Idag är flertalet av dem rivna. Behovet av arbetskraft minskade när lantbruket mekaniserades under slutet av 1800-talet och när mer vikt därefter började läggas på skogen istället för jordbruket. De små åkerlyckor som fanns vid varje boställe, där torparna odlade en stor del av sin egen mat, planterades då igen. Idag kan man mitt inne i skogen ännu hitta rester av stenmurar som tidigare hägnade in åkrar och betesmarker i ett tidigare öppet landskap.
Det var på 1920-talet som de första torparmiljöerna försvann. Flera byggnader stod då öde och de fallfärdiga husen revs för att kunna plantera gran över markerna. Granskogen utökades under större delen av 1900-talet och även för de kvarvarande torpen förändrades landskapet. De som tidigare legat i öppet odlingslandskap låg nu i skogsgläntor. Under senare delen av 1900-talet, när torparsystemet i princip avskaffats, övergick de kvarvarande torpen till att bli långtidsuthyrda stugor till mestadels danska turister.
Så sent som vid 1980-talets början fanns ett 20-tal torp kvar på Lidhems mark. Sedan dess har ytterligare några rivits medan de kvarvarande underhållits. På de flesta torpställen finns bara bostadshuset kvar medan ekonomibyggnaderna rivits. De byggnader som står kvar har stort kulturhistoriskt värde för landskapet och är tätt förknippade med byggnadsminnet Lidhems historia.
Största delen av ovanstående text är författad av frilansjournalisten Thomas Lissing och utgiven av Länsstyrelsen Kronoberg, under titeln: Lidhem säteri - byggnadsminne i Kronobegs Län. Den går att ladda ner som pdf-fil om ni vill läsa mer ingående om Lidhem och dess historia.