Hylteåns kvarn och kraftstation
Hylteån rinner genom hela Hestra samhälle på sin väg mellan Spångasjön och Vikaresjön. Samma vatten som rinner förbi här rinner så småningom ut via Nissans utlopp i Halmstad.
I samband med den stora elektrifieringsvågen som kom i slutet av första världskriget bildades AB Hestra Elektricitetsverk 1918. Initiativtagare var kommunalmannen Augustinus Gustafsson (1877-1965), ingenjör Edvard Cedergren (1853-1941) och fabrikör Natanael Petersson (1871-1946), samtliga från Hestra. Bolagsordningen antogs dels 7 maj 1918 och dels 17 mars 1919. Kraftstationen Hyltefors uppfördes i Hylteån ut mot Nissastigen, till en kostnad av 17.729 kronor, och togs i bruk 10 december 1918. 18 juni 1919 beviljades registreringen av AB Hestra Elektricitetsverk.
Augustinus Gustafsson blev den förste ordföranden i bolaget. Ansvarig maskinist var Teodor Svensson, Stora Hestra. Under åren 1918-1931 hade Svensson två medhjälpare, Gottfrid och Levin Svensson, Hestra. Dessa tre fick ett arvode på 100 kronor vardera per år. Då skulle en av dem besöka kraftstationen två gånger per dag samt utföra vissa mindre reparationer. Från och med 1931 svarade Teodor Svensson och sonen Allan för hela skötseln för en årlig ersättning på 500 kronor fram till nedläggningen av kraftstationen 1947.
Den första generatorn var en likströmsgenerator på 20 kVA 2x220 volt. Under tiden för byggande av damm och maskinhus byggdes luftledningar till Hestra by och Hestra samhälle. Då det rörde sig om långa ledningar blev effekten i slutändan ytterst begränsad. Ledningen från kraftstationen till den längst bort belägna abonnenten i Hestra samhälle var mer än 2,5 kilometer. Detta gjorde att ansökan från Bröderna Nilssons industri och Hestra Industri AB om anslutning till elmotorer ej kunde beviljas, utan endast för belysning, förrän 1931 då reservkraft erhölls från Gislaved.
Natanael Peterssons Snickerifabrik var den första industrin som anslöts till elnätet, och installerade elmotor 1920. Augustinus Gustafsson och Johan Johansson i Lilla Hestra var de första lantbrukarna att skaffa elmotorer för lantbrukets behov. Strömmen var endast tillgänglig under viss tid av dygnet. På grund av den ringa vattentillgången kunde man inte utnyttja kraftstationen längre än till klockan 22:00. Innan strömmen bröts ”blinkade” maskinisten 15 minuter före han definitivt släckte för kvällen. Detta för att folk skulle hinna gå till sängs medan ljuset fortfarande var på.
Ibland kunde kraftstationen stå stilla några dagar i sträck på grund av torka eller att dammen var bottenfrusen. I slutet av 1920-talet kom påtryckningar från industrierna att något måste göras för att förbättra kraftsituationen. Gislaveds Elverk kontaktades då för leverans av reservkraft. Men för att samköra med Gislaveds Elverk måste kraftstationen byggas om för inmontering av en växelströmsgenerator. Detta skedde 1930. Ledningen från Gislaved blev klar 1931.
1932 fanns 67 abonnenter anslutna, varav 15 abonnenter för industri- och jordbruksmotorer. Inom Hestra Elektricitetsverks område dröjde det ända till senare delen av 1930-talet innan hushållselektrifieringen tog fart på allvar. Dels var det brist på ström, och dels var inte taxorna utformade att det gynnade övergång från vedeldning till el. 26 juli 1937 infördes en hushållstaxa. Den första elspisen i Hestra installerades på Furuhills pensionat hösten 1937 av Paul Wattströms installationsfirma i Anderstorp.
På årsmötet 1944 föreslog Algot Eberstål att styrelsen skulle utreda möjligheten av kraft direkt från Trollhätte Kraftverk. Detta på grund av att ledningen från Gislaved hade en mycket begränsad överföringsförmåga. Styrelsen valde istället att bygga om befintlig ledning till Gislaved 1945. Eltjänst G. Halldeberg AB fick uppdraget att för en kostnad av 19.000 kronor bygga om med impregnerade stolpar och koppartråd. Denna åtgärd hjälpte dock bara något år. 1948 hade läget förvärrats ytterligare då industrierna ofta drabbades av avbrott på grund av överbelastning.
Gislaveds Elverk visade ett mycket svagt intresse för situationen och Hestra Elektricitetsverk begärde då att bryta kontraktet. För detta krävde Gislaveds Elverk 25.000 kronor. Gustav Halldeberg fick i uppdrag att kontakta Trollhätte Kraftverk om direktleverans av el till Hestra. De lovade att ta hand om frågan och se till att Gislaveds Elverk inte skulle få ett rött öre för att lämna ifrån sig kraftleveransen till Hestra. Ett av kraven från Trollhätte Kraftverk var att bilda en distributionsförening för övertagandet av Hestra Elektricitetsverks verksamhet. Det var då Hestra Elverk-Förening u.p.a. bildades 2 september 1950 på initiativ av Olle Westlund, Tage Petersson och Gustav Halldeberg, samtliga Hestra.
Under vintern 1949/50 byggdes den nya transformatorstationen, utmed Nissastigen i närhet av järnvägsviadukten vid Vik, dit Trollhätte Kraft drog en högspänningsledning. 26 augusti 1950 hölls det sista sammanträdet med AB Hestra Elektricitetsverk. Av skattetekniska skäl fortsatte bolaget fram till 15 november 1963, men utan någon speciell verksamhet.
1967 väcktes frågan om sammanslagning av elverken i Anderstorp, Gnosjö och Hestra. En sammanslagning förklarades vara påtvingat från myndigheternas sida och föreningarna hade ingen ekonomisk vinning av ett samgående. 27 februari 1975 hölls den sista föreningsstämman med Hestra Elverk innan sammanslagningen till AGH-verken samma år.
Källa: Gustav Halldebergs sammanställning över elens historia i Hestra (1986)