Fleninge Kyrka
Grunden till den nuvarande kyrkan lades under 1100-talet, där kyrkans äldsta delar härstammar från. Enligt den tidens sed var kyrkan byggd i romansk stil med långhus, kor och absid. Den hade små, högt sittande rundbågiga fönster. Dessa kan ses bevarade i nuvarande absiden, vilket är den enda del av kyrkan som är bevarad från denna tid. Kyrkan genomgick en förändring under 1300-talet då tegelmurade valv lades till och det kvadratiska tornet byggdes i väster. Under medeltiden hade kyrkan även ett vapenhus vid männens ingång i söder. Åren 1839–1840 revs koret och delar av långhuset vid uppförandet av ett nytt och större tvärskepp. I de kvarvarande murarna i långskeppet togs större fönster upp. På 1920-talet genomfördes vissa förändringar i exteriören, vilket bland annat innebar att tornhuven fick sitt nuvarande utseende med öppen lanternin i koppar och hela yttertaket täcktes med kopparplåt. En restaurering färdigställdes 1963 som resulterade i en ny korvägg och ny golvbeläggning.
Interiör
Altartavlan har målats av Mårten Eskil Winge år 1882. Den föreställer De vise männens tillbedjan av Jesus och ersatte en altaruppsats från 1700-talets mitt, som numera finns vid vapenhusets norra vägg. Över altaret finns ett rundfönster med glasmålning föreställande Jesus vid nattvardsbordet utförd av konstnären Hugo Gehlin. Dopfunten är i trä och från 1700-talet, men det har troligen funnits en äldre stendopfunt som numera är försvunnen. Dopfatet i mässing är från 1500-talet. Predikstolen i rikt snidad ek är bevarad sedan 1600-talets början och bär Kristian IV:s monogram. Predikstolens 1700-talsfärger återställdes vid restaureringen utförd 1963.
År 1948 upptäcktes fragment av romanska kalkmålningar kring absidens fönster, i triumfbågen och på korets östra vägg, vilka kan dateras till 1100-talet. En sakramentsnisch i absiden härstammar även den från den äldsta kyrkan.