Earth cache Evagraven – En svensk kanjon
Den svenska fjällkedjan
Den svenska fjällkedjan heter på geologispråk "de skandinaviska Kaledoniderna" och den började bildas för mer än 600 miljoner år sedan när den nordamerikanska och den baltiska skölden kolliderade. Grönland krockade med Skandinavien! Tidigare sedimentära och vulkaniska bergarter metamorfoserades.
Typiskt för den svenska fjällkedjan är att den är uppbyggd av skollor, stora bergssjok som tyckts österut och staplats uppepå varandra. Skollorna kan ha skjutits flera hundra kilometer österut.
Bildkälla: Naturhistoriska riksmuseet
Den ursprungliga bergskedjan planades ut alltmer av erosionen men en senare vertikal upphöjning av Skandinavien ledde till fjällkedjans bildande. Fjällkedjan har sen påverkats av både inlandsis och glacialerosion.
Idag delar man in fjällkedjan i olika skollenheter: den undre, den mellersta och den övre skollberggrunden. Dessa ligger mer eller mindre staplade på varann.
Glacifluviala/fluviala erosionsformer
Vattendrag som lämnat spår efter sig i terrängen är antingen fluviala eller glacifluviala rännor. Nutida vattendrag som skurit ner i underlaget benämns fluviala rännor. Av större betydelse för fjällterrängen är de glacifluviala rännorna - fossila och torrlagda spår i naturen efter inlandsisens smältvattens avrinning. Spåren från Ljunganissjöns avrinning är både glacifluviala och fluviala vilket Evagraven är ett tydligt exempel på.
Vad är en ravin? Och vad är en kanjon?
Raviner bildas när vatten forsar fram och drar med sig löst material nedströms. Dalgångarna som ravinerna bildar har oftast mycket branta väggar och så länge vatten forsar fram pågår erosionen och ravinen blir allt djupare.
En kanjon är också orsakad av vattenerosion, men här har vattnet slipat sig nedåt i fast berggrunden. Väggarna i i kanjon blir därför i det närmaste vertikala. Kanjonerna i den svenska fjällkedjan har bildats när smältvatten från inlandsisen forsade fram över mer flacka bergspartier.
Det är strömmande vatten som skapar både kanjoner och raviner, vattenerosionen karvar en allt djupare skreva i berget och nivåskillnaderna kan bli flera hundra meter. En förutsättning för att en kanjon ska bildas, förutom den fasta berggrunden, är att strömmen av vatten är både kraftfull och snabb. Kanjoner är vanligare i sedimentära bergarter som är mer lätteroderade.
Öster-Stoljan
Området kring Flatruet tillhör Helagsplatån och är en del av den mellersta skollberggrunden. Lanskapet här är främst av glacifluvialt ursprung och det vatten som forsat fram har huvudsakligen kommit ifrån Ljunganissjön.
Ljunganissjön
Vid den senaste istidens avsmältning var hela Ljungandalen en uppdämd issjö - Ljunganissjön. När Ljunganissjön strandvallar brast, för cirka 10 000 år sedan, karvades Evagraven fram av det strömmande vattnet.
Evagraven
Evagraven är en 800 meter lång, 25 meter bred och 15 meter djup kanjon som skär genom landskapet. Botten är täckt av nedrasade och frispolade block. Rännan har sannolikt primärt bildats av smältvatten från den avsmältande inlandsisen. Trycket från vattnet har varit mycket högt och vattnet har skurit ner i berget allt djupare. Kanjonen fungarde sen som ett avlopp från Ljunganissjön under perioder. Troligtvis har flera perioder av inlandsis och avrinning varit med och format landskapet.
I närheten, strax väster om Evagraven, finns ytterligare en sevärd kanjon - Fiskhålsgraven.
Uppgift
Följ stigen norrut, det är skyltat mot Evagraven. Stigen går efter någon kilometer parallellt men kanjonen och man ser tydligt de vertilkala kanterna och hur vattnet strömmar i botten av fåran. Vid WP2 flackar landskapet av lite grann, vilket också förklarar varför det är här kanjonen delar på sig. Vid de postade koordinaterna finns kanjonens inledande fall, norröver ser man spår av en grundare sjö. Din uppgift är att grandska landskapet och jämföra kanjonen vid WP1 och WP2.
För att logga denna cache måste du besvara frågorna nedan. Skicka svaren i ett meddelande till cacheägaren. Inga svar på cachesidan! Du kan logga som hittad så snart du skickat in svaren, är det några problem hör jag av mig.
Du får jättegärna ladda upp foton från Evagraven i din logg!
- Din uppgift är att granska och jämföra kanjonen vid dess början (WP1/postade koordinater) och lite längre nedströms, där den delar sig (WP2). Beskriv kanjonens djup, bredd och lutning på de båda platserna. Resonera om minst en tydlig likhet och minst en tydlig skillnad mellan de båda platserna. Vad tror du att likheter och skillander beror på?
- Vid WP2 delar sig kanjonen. Är båda stäckningarna lika djupa? Varför/varför inte? Vilken av rännorna är glacifluvial och vilken är fluvial? Förklara likheter och skillnader.
- Hur ser man på platsen att det här är en kanjon och inte en ravin? Vilken är den huvudsakliga skillnaden mellan en kanjon och en ravin? (Svaret framgår i cachebeskrivningen.)
- Evagraven är cirka femton meter djup och här ligger ofta snön kvar året runt. Hur högt uppskattar du att snödjupet är nere i kanjonen vid ditt besök?