Förläggarverksamhet var en företagsform som växte fram i Sjuhäradsbygden under senare delen av 1700-talet och början av 1800-talet. Förläggaren var oftast en rik bonde eller handelsborgare som kunde köpa stora kvantiteter ull/bomull eller garner.
Materialet lämnades för spinning och vävning till kvinnor i torp och gårdar runtomkring, alltså genom att förlägga arbetet till dem.Väverskorna fick sedan betalt per aln vävt tyg. Förläggaren gjorde ofta en bra förtjänst när han sålde vidare till grossister och gårdfarihandlare/knallar.
Detta företagssystem var mycket framgångsrikt från 1820-talet till början av 1860-talet. Bomullsgarn importerades då billigt från de nya industrierna i England och samtidigt rådde importförbud på bomullstyger till Sverige.
Förläggargårdar i Kind
I Kinds härad, där gården Lerbäcksbyn ligger, var vadmal, vävd av fårull, också en stor produkt. Tillsammans med gårdarna Hids Gästgifveri, Mölneby och Lillegården i Östra Frölunda och Hiå och Fällhult/Bredgården i Holsljunga bildade Lerbäcksbyn ett förläggarcentrum i södra Kind. Läs mer om Lerbäcksbyn och de andra förläggargårdarna i Kind under fliken Historia.
De mest kända förläggargårdarna finns i Marks härad. I Rydboholm, strax intill, startades Sveriges första fabrikstillverkning av tyger under 1830-talet. Förläggargårdarna blev grunden till den textila industri som är typisk för Sjuhäradsbygden ännu idag.
If you have the right tool, it is a piece of cake. If you do not, well think twice before you start.