POWERTRAIN
Det finns en mycket spännande historia som handlar om en vacker, blågrön bil. Säkert skulle många säga att den var turkos till färgen. Bilen, som var av okänt märke, hade också okänt registreringsnummer. Kanske skulle man kunna säga att bilen var en slags John Doe, fast i bilvärlden. Historien börjar en ruggig kväll för sex år sedan, då bilen råkade vara med om en olycka. Den vackra färgen skrapades bort på flera ställen och det blev även andra skador, på den annars mycket fina bilen. Som exempel kan vi här nämna de tre stora bucklorna på den högra framskärmen.
En förbipasserande bil såg den hemska olyckan och ringde bildoktorn, som med hisnande fart närmade sig. Snabbt insåg bildoktorn att det här behövdes mer omfattande undersökningar, så bilen togs varsamt med på bärgningsambulansen. Med tjutande sirener togs den vackra bilen till bilakuten, där det snabbt konstaterades att det fanns omfattande skador, som genast måste kartläggas noga. Bildoktorn tog nu fram sina instrument och började försiktigt att undersöka.
Just den här bildoktorn, och på det här bilsjukhuset fick inte bokstaven P användas, så alla P:n togs helt sonika bort. Varför det var på det här sättet finns ingen vettig förklaring till, så jag antar att det bara är ett faktum som läsaren får rätta sig efter. Felkodsläsaren kopplades in och det var nu som omfattningen av de inre skadorna blev verkligt synliga.
’Servostyrning, styrkrets fel’, stod det på den översta raden. Kan det vara så att det var detta som orsakade den fruktansvärda olyckan? Ja, något fel var det med bilen motor, eftersom motorlampan också lyste. Den andra felkoden visade ’Fuel Delivery System Malfunction Low’. Bildoktorn kollade också bilens puls. Med hjälp av den andra felkoden, som visades på displayen, kunde han komma fram till att det högst troligt rörde sig om en Ford.
Bildoktorn lade pannan i djupa veck och började fundera på om något allvarligt brott låg bakom olyckan. Hade någon velat röja den blågröna bilen ur vägen? Vad kan ha hänt egentligen? Bildoktorn bestämde sig för att ringa trafikpolisen, för något var väldigt misstänkt likt ett brott här.
Trafikpolisen tog god tid på sig att komma, på grund av de stora avstånden här uppe i Norrland. Under tiden så hann bilen vakna till liv igen och försökte minnas vad som egentligen hänt. Men helt förgäves. Hela minnesbilden var borta. Bildoktorn tröstade med att minnet vanligtvis återkommer, ibland stötvis. När trafikpolisen anlände och insåg att minnet var som bortblåst i den blågröna bilens motorblocksminne, så sattes ett omfattande detektivarbete igång. Det blev en riktig kroppsvisitation för bilen. Varje millimeter av den undersöktes. Trafikpolisen letade länge efter ledtrådar.
Men då minnet fortfarande var borta, efter undersökning och bevisinsamlingen, så kände polisen att de inte hade något annat val än att försöka få bilen att minnas. Under djup hypnos började trafikpolisen gräva djupt i den vackra bilens omedvetna. Det första vettiga som de fick fram var att ’Insprutning, krets öppen, Cylinder 1’. Detta var mycket märkligt. Men det förklarar ju hela det otäcka förloppet. Ett mycket ovanligt fel på en sådan bil. De kunde också se att ’Timingreferens, högupplösningssignal "B", för få impulser’. När polisen såg detta insåg de att det rörde sig om en olycka. Alla drog en suck av lättnad att inget hemskt brott låg bakom. Polisen avskrev det hela som en tragisk olycka.
Rehabiliteringen blev tuff för den blå-gröna bilen. Bucklorna rätades ut och alla repor spacklades igen, och hela bilen lackades så småningom om. Efter den långa konvalescenstiden bestämdes att bilen skulle lackas i en cool röd färg. Alla inre skador reparerades och sedan började träningen. Den utfördes av legitimerad personal på speciellt utformat övningsområde. Detta blev en mycket speciell plats för bilen, eftersom rehabilitering och träning tog många månader. Det blev en liten skvätt coolröd lack kvar. Det räckte precis till att lacka en liten behållare, som bilen lämnade på träningsplatsen, när den susade vidare på nya äventyr.