Februari – Rensa sly och plocka skräp på Knösö
Knösö Natrurreservat.
Knösöhalvön är ett omtyckt strövområde. I den kuperade terrängen finns omväxlande natur med hagmarker, hällmarker och lummig skog. Här kan du också uppleva fornlämningar i form av olika stengravar.
Området utgörs av den södra delen av en upp till 20 meter hög bergsrygg av granit som löper i nord- sydlig riktning och sträcker sig ut i havet mellan Verkö och Säljö.
Väderbitna krattekar
Ekar och bokar är de vanligaste trädslagen, men här finns också tall, björk, rönn och enbuskar. Uppe på berget dominerar hällmark och ljunghed. På den magra jorden växer ekkrattskog. De av väder och vind utsatta ekarna är lågvuxna och spretiga. Mellan bergsryggarna finns några mindre kärr med björk och videsnår. Här finns små gräsytor och täta snår med nypon, hagtorn och björnbär.
Historiska hagmarker
I de södra och i de nordvästra delarna av reservatet finns vackra hagmarker med ek, hassel, enbuskar och enstaka bokar. I det beteslandskapet står imponerande jätteekar med vida kronor.
Betesdjur ser till att markerna hålls öppna vilket gynnar de gamla trädjättarna och hagmarksfloran. Även reservatets östra del har ett förflutet som betesmark. Efter att betet upphörde har lövskog, med främst ek och bok, tagit över. Här står gamla hagmarksträd som vuxit upp då landskapet var öppnare och ljusare.
”Liggande hönor”
På den södra delen finns två fornlämningar i form av runda stensättningar och två stycken ”liggande hönor”, det vill säga stora block uppallade på mindre stenar. Dessa fornlämningar är gravmarkeringar.
Gott om olika arter
Hagmarker med gamla träd är ofta artrika miljöer. Jungfrulin, kattfot, blåsuga och revfibbla är exempel på växter som trivs i hagmarkerna.
Här växer också orkidéerna nattviol och Adam och Eva. Många av reservatets mer ovanliga arter är knutna till ekarna, exempelvis oxtungssvamp och skillerticka samt Blekinges landskapsdjur ekoxen. I de öppna markerna har också den ovanliga grå vårtbitaren varit synlig samt flera sällsynta fjärilar som lövskogsnunna och silversmygare.
Källa: Länsstyrelsen Blekinge
Eventet börjar kl 10:00 och då finns personal från Länsstyrelsen Blekinge där på plats för att informera och instruera oss om reservatet och vad vi ska tänka på och hur själva utrensningen ska gå till. Därför är det fördelaktigt om man är på plats då, även om det såklart går att ansluta senare också. I övrigt tar inte Länsstyrelsen Blekinge ansvar för någonting annat (försäkringar etc.) i samband med eventet utan eventet anordnas precis som brukligt helt i geocachingens regi.
Att tänka på: Medtag gärna en egen grep och sekatör (avlägsning av sly kan också bli aktuellt) om du har. Handskar, bra skor och egen fika (ej grillning) kan också vara bra att ta med. Målet är tre timmars arbete denna dag men kan man inte vara med på hela eventet så går det bra att ansluta senare och/eller gå tidigare. Tänk bara på att ett CITO-event ska pågå MINST en timme enligt guidelines. Skriv gärna i attend-loggen hur länge du planerar att delta.
Välkomna!