SpectacledBears kluringar har till syfte att lära dig lite, förhoppningsvis, ny kunskap inom ett specifikt ämne. Samtidigt som du får klura ut vart du ska hitta din nästa geocache. Vissa kommer du att lista ut enkelt medan andra hoppas jag bringar dig lite tankemöda. Lycka till!
Ett alfabet är en uppsättning grafiska tecken, avsedda att avbilda ljud i ett talat språk. Benämningen Alfabet kan härledas till de inledande bokstäverna i det feniciska alfabetet aleph och beth, genom grekiska alfabetets alfa och beta. Det som kännetecknar ett alfabet är att enstaka tecken motsvarar ett ljud, fonem. I kontrast till detta står till exempel kinesiska skriftspråket där ett tecken representerar ett helt ord eller en stavelse. Även i svenskan och de flesta språk som härstammar från Europa förekommer tecken för hela ord, dvs logogram. Det gäller till exempel när räkneord skrivs med siffror, till exempel "7" i stället för "sju", samt symboler för valuta och liknande, exempelvis "€" ("euro"), "£" ("pund"), "$" ("dollar"), "%" ("procent") eller det rätt nyligen tillkomna "@" ("at", eller "snabel-a").
I det svenska språket används en variant av det latinska alfabetet. Den består av 29 versaler och 29 gemener (om man räknar med W och w). Därtill kommer siffrorna, valutasymbolerna, de grammatiska tecknen med mera. Om man räknar så, har det svenska skriftspråket strax över 100 tecken.
Tidigt fanns tendenser till en utveckling av alfabet. Kilskriften, som uppträder omkring 3100 f. Kr., och hieroglyferna, som uppträder omkring 3000 f. Kr., fick snabbt inslag av ljudtecken för att förenkla skriften. Exakt var ett regelrätt alfabet utvecklades är svårt att säga. I egyptiska koppar- och turkosgruvor från c:a 1800–1400 f. Kr. har man hittat spår av en utveckling från delar av hieroglyfer som alltmer förenklats tills inskrifter som inte är bild- eller idéskrift. Det verkar dock vara i Palestina som det första alfabetet utvecklas. Från 1500 f. Kr. har man ett exempel på en konsonantskrift, funnen på Sinaihalvön, där man låtit egyptiska skrivtecken beteckna konsonanter i det lokala kananeiska språket. Alfabeten spreds till de judiska folken, araméerna och fenicierna, vilkas alfabet var färdigutvecklat omkring 1000 f. Kr. Genom fenicierna spreds alfabetet i början av 700-talet f. Kr. till grekerna, som lade till vokaler i sitt alfabet.
Det grekiska alfabetet kom sedan att spridas till etruskerna, som spred det vidare till romarna som skapade det moderna latinska alfabetet. De germanska runorna skapades omkring 100 e. Kr. med tydlig utgångspunkt från det latinska alfabetet. Runorna försvann med kristendomens införande; vissa bokstäver har dock lagts till för att kunna transkribera de germanska språken bättre. Även i övrigt påverkades det latinska alfabetet, bland annat tillkom bokstäverna Å, Ä och Ö.
Alquin av York, munk (f. cirka 730; d. 804) , kyrkoman, vetenskapsman, poet och minister i det frankiska riket under några år tog fram de karolingiska minusklerna, det vill säga små bokstäver (gemener) som komplement till latinets stora bokstäver (som dittills hade skrivits utan mellanrum mellan ord, meningar och stycken). Det gick avsevärt snabbare att skriva gemener och även att läsa versalgemen text. Dessutom tog skriften mindre plats, trots införandet av mellanrum mellan meningar och stycken. Dessutom utvecklades skrivstilen tack vare Alquins innovation.
En bokstav är ett element som bygger upp ett skriftsystem. Skriftsystem kan bland annat vara alfabet, abjad, abugida eller stavelseskrift. När man talar om bokstäver som ingående komponenter i ett skriftsystem brukar de associeras med symboler, vilket kan vara språktecken eller glyfer. En bredare term än "bokstav" är grafem. Det används för att beskriva de minsta enheterna i skiftspråket, vilket inkluderar skiljetecken och siffror.
Dags att vässa både pennan och intellektet! Här gäller det att hitta lösningen som finns gömd i ett myller av till synes slumpmässiga bokstäver.
I cachen finns ingen penna, så medtag egen.