SpectacledBears kluringar har till syfte att lära dig lite, förhoppningsvis, ny kunskap inom ett specifikt ämne. Samtidigt som du får klura ut vart du ska hitta din nästa geocache. Vissa kommer du att lista ut enkelt medan andra hoppas jag bringar dig lite tankemöda.
Lycka till!
Kärnkraft eller atomkraft avser utvinning av energi ur atomkärnor, antingen genom att spjälka tunga atomkärnor (fission; framförallt av uran) eller genom att slå ihop lätta atomkärnor (fusion; väte). Det vanligaste kärnkraftsbränslet är uran. Uran är ungefär lika vanligt som tenn, men förekommer sällan i höga koncentrationer, och endast en del isotoper kan användas i de normala reaktortyperna. Naturligt uran innehåller 99,3 procent uran-238 och 0,7 procent uran-235, där det i stort sett enbart är uran-235 som är klyvbart. Nästan alla reaktorer byggs därför för anrikat uran, där man genom anrikning höjt andelen uran-235 till typiskt 3-5 procent
Kärnkraft i Sverige produceras 2020 vid sju aktiva kärnreaktorer, fördelade på tre anläggningar: Ringhals, Oskarshamn och Forsmark. Alla svenska kärnkraftverk placerades vid kusten för att få god tillgång till kylvatten. Alla reaktorer i dessa fyra verk utom Ringhals 2–4 är av svensk konstruktion. Sverige har 12 reaktorer exklusivt för elproduktion, varav 7 är i kommersiell drift (5 är stängda och för ytterligare en är avvecklingsbeslut fattat). De är samtliga lättvattenreaktorer och använder anrikat uran som bränsle.
Den första reaktorn i Sverige var Reaktor 1, R1, som startades juli 1954. R1 låg insprängt i berget, 27 meter under KTH-området i Stockholm och användes ända fram till 1970-talet för forskning och utbildning av ingenjörer. Senare byggdes en större forskningsreaktor, den så kallade R2-reaktorn i Studsvik. Den togs i bruk 1960 och användes förutom forskning även för framställning av tekniskt användbara isotoper.
Sveriges första kärnkraftverk (R3) där ändamålet inte bara var forskning eller utbildning var Ågestaverket – ett kraftvärmeverk som från 1964 fram till 1974 levererade el (10 MW) och samtidigt försörjde Farsta med fjärrvärme (omvandlat från 55 MW). Driften blev lönsam först i samband med oljekrisen 1973. Året därpå tvangs reaktorn dock stängas på grund av höjda säkerhetskrav som den inte klarade. Reaktorn är numera förseglad i avvaktan på att rester av radioaktiva ämnen skall avklinga.
Majak (ryska: Maяк) är en rysk upparbetningsanläggning för kärnavfall vid staden Oziorsk, mellan städerna Kasli och Kysjtym, på östra sluttningen av Uralbergen. Här skedde en incident den 29 september 1957. 1979 skedde Harrisburgolyckan i kärnkraftverket på Three Mile Island i Pennsylvania, vilket påverkade inställningen till kärnkraft i Sverige. Tjernobylkatastrofen, eller Tjernobylolyckan (ukrainska: Чорнобильська катастрофа) var en mycket allvarlig reaktorolycka i kärnkraftverket i Tjernobyl norr om Kiev i Ukraina. Olyckan inträffade den 26 april 1986. Kärnkraftverket i Fukushima hade före olyckan år 2011 sex reaktorer i drift och var därmed ett av de största kärnkraftverken i världen. Kraftverket sattes i drift 1971.
The International Nuclear Event Scale (INES) är en sjugradig skala, utarbetad av Internationella atomenergiorganet, för att kunna gradera incidenter/olyckor vid kärnkraftsanläggningar. Händelserna klassificeras enligt tre kriterier:
- Omgivningspåverkan (utsläpp av radioaktiva partiklar till omgivningen)
- Anläggningspåverkan (utsläpp av radioaktiva partiklar inom anläggningen)
- Försämring i anläggningens djupförsvar (försämring i anläggningens säkerhetssystem).
N (Three Mile Island) (Tjernobyl) (Inte någon betydelse för säkerheten) (Anomali utöver vad som är tillåten). (Fukushima II) (NRX) (Majak)
E (Inte någon betydelse för säkerheten) (Anomali utöver vad som är tillåten) (Majak) (Forsmarkkshändelsen) (Windscale). (Inte någon betydelse för säkerheten) (THORP) (Inte någon betydelse för säkerheten)
I cachen finns ingen penna, så medtag egen.