pocken_69: Nedskräpning sker på land och till havs och är ett hållbarhetsproblem på flera olika sätt. Djur och människor riskerar att skadas av skräpet och kommunerna har stora kostnader för att städa stadsmiljöer och stränder. Skräpiga miljöer upplevs dessutom ofta som otrygga och kan leda till ytterligare nedskräpning och skadegörelse.
Skräp källa till mikroplaster
Nedskräpningen och mängden plastskräp ökar hela tiden. Mikroplaster finns överallt men det är osäkert hur de påverkar människa och miljön.
Ett av de största hoten mot biologisk mångfald
Majoriteten av skräpet i våra marina miljöer kommer från land och följer med i dagvatten och bäckar ut i sjöar och hav. Nedskräpning av plast är ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden i haven. Mer än en miljon fåglar och hundra tusen däggdjur dör varje år världen över efter att ha fastnat i eller ätit plast som de hittat i våra hav. Plast i den marina miljön kan dessutom transportera icke-inhemska arter till nya platser vilket kan hota känsliga miljöer. Skräp skadar också fiskeredskap och fartyg.
Skräpmätning: 35 miljoner föremål under en vecka
En stor skräpmätning genomfördes av Håll Sverige Rent på uppdrag av Naturvårdsverket i juni 2020. Nedskräpningen mättes i centralorterna i 75 av landets kommuner under en och samma vecka. Resultaten har sedan skalats upp för att spegla centralorterna i Sveriges alla 290 kommuner.
Mätningen visar att det slängdes motsvarande cirka 35 miljoner skräpföremål på trottoarer, gågator, gång- och cykelvägar under mätveckan. Skräpets sammanlagda vikt var cirka 60 ton.
Fimpar och snus var det vanligaste skräpet
Kategorierna som mättes i undersökningen var plast, papper/kartong, metall, glas, organiskt material och annat. ”Annat” svarade för hela 78 procent av skräpet. I den kategorin ingick ballonger, våtservetter, cigarettfimpar och portionssnus.
Cigarettfimpar svarade för så mycket som 62 procent av allt skräp i mätningen. Näst vanligast var portionssnus med 14 procent.
Även tuggummi var ett mycket vanligt skräp. Men tuggummi är svårare att mäta eftersom det samlas över tid och mängden kan överskattas.
En tiondel av skräpet var plast
Mätningen visade också att cirka en tiondel av skräpet – 3,3 miljoner föremål – var plastskräp. Vanligast var underkategorin ”Övrig plast” med 64 procent av allt plastskräp. I den kategorin ingick små delar från plastprodukter, engångsbestick, cellofan från cigarettpaket, sugrör, frigolit samt konfetti. Näst vanligast var plastförpackningar från livsmedel med över 26 procent av allt plastskräp.