Välkommen till Hjoåns dalgång!
Det här är en serie cacher som går längs med dalgången som är ett vackert och unikt promenadstråk genom staden. Varje cache har en siffra, skriv ner den!
Hjoån är en oas som bjuder på härliga naturupplevelser året om. Naturstigen längs med ån kan du följa ända från Hjo hamn upp till Mullsjön, strax väster om Hjo. Stora delar av Hjoåns dalgång är naturreservat.
I närmare tusen år har Hjoån och dess dalgång spelat en viktig roll för stadens utveckling. Först som ankringsplats och hamn, senare för den tidiga industrin och i dag som naturreservat och rekreationsområde med lättvandrade stigar. En vandring utmed Hjoån är därför också en vandring i Hjos historia.
Hjoån har haft stor betydelse för staden Hjo och bygdens utveckling. Fallen och forsarna har sedan medeltiden utnyttjats till att driva kvarnar och andra verk. Det var utmed ån som de första industrierna på orten grundades.
I Hjoån har det under flera hundra år funnits flera dammanläggningar, som har hindrat fiskens vandring från Vättern upp till dess naturliga lek- och uppväxtmiljöer. Områdets främsta naturvärden är stammar av öring och harr som reproducerar sig i ån.
I dalgången häckar många fågelarter, bland annat mindre hackspett, kattuggla och stjärtmes. Vintertid rastar strömstare i ån.
Hjoåns dalgång är ett viktigt fritids- och avkopplingsområde för Hjoborna. Här finns gång- och cykelstigar i hela området. Dalgången används av skolorna som studieobjekt.
Idag är dalgången ett vackert och lummigt stråk. Så har det inte alltid varit. Hjoåns dalgång har skiftat utseende under århundradenas lopp. Under flera hundra år betades markerna utanför stadens hank och stör av kreatur ända ned till ån. Dalgången var då ett öppet landskap helt annorlunda än idag. De små kvarnarna och smedjorna vid ån växte till industrier och med dom växte behovet av kraft, vilket ledde till en utbyggnad av ett antal dammar runt sekelskiftet 1900.
När kvarnarna, stamparna, industrierna och därmed också dammarna förlorat sin betydelse förändrades landskapet återigen. Byggnaderna försvann, dammarna rasade, dalgången började sakta att växa igen och anta det utseende den har idag.
Strömsholms Yllefabrik
Under 1800-talet bildades Strömsholms Yllefabrik AB. Längs med dammfästet till Strömsholmsdammen. Upp mot nuvarande Strömsdalsvägen, uppfördes en lång träbyggnad som innehöll spinneri och väveri. Här fanns även ett riveri där den rivna lumpen blandades med ny ull och vävdes till garn.
Delvis över ån låg färgeriet med stora ovala färgkar som kallades för "kuffar". I dessa doppades garnhärvorna hängande på stora galgar. Efter färgningen fick garnhärvorna hänga och rinna av över spjälgolvet över ån. När det var dags för nytt färgbad slogs trätappen ur och färgbadet fick rinna ut i ån.
Det som tillverkades i fabriken var först och främst tjocka yllefilter, s.k. Strömsholmsfiltar. Vidare tillverkades en del möbeltyger och liknande.
Som många andra verksamheter under denna tid var yllefabriken en mycket brandfarlig anläggning. Två gånger drabbades fabriken av brand. Vid den första branden, omkring 1917-1918 eldhärjades pannrummet. Denna gång klarade sig väveriet och spinneriet, men 1922 slog den röde hanen till med större kraft. Spinnerifabriken byggdes sedan aldrig upp igen.
På övervåningen av det gamla lagret, som klarat sig från branden, började en tillverkning av kristallradiomottagare. Hjoborna fick tillgång till den nya fantastiska uppfinningen radio.
Fastigheten såldes 1924 till Hjo-Stenstorps Järnvägs AB, som lät anlägga en mindre kraftstation, bl.a för "utvinnande av elektrisk energi till järnvägsstationen i Hjo". Lagerbyggnaden användes slutligen som hönseri innan den revs på 1930-talet.
Resterna vid Hjoån.