[SVE] - BOP
Hamnö
Hamnö är en av de märkligaste platserna i den åländska skärgården. På en bergig, drygt en kilometer lång ö finns omfattande lämningar av medeltida aktiviteter, Det strategiska läget på gränsen mellan Östersjön och Skärgårdshavet har gjort att sjöfarare under århundraden nyttjat denna skyddade hamn invid viktiga farleder. Sjöfarten blev i sin tur grunden till såväl kyrka som kloster, och Hamnö blev så småningom ett centrum för kyrkligt och kulturellt liv i skärgården. Verksamheten kan spåras tillbaka till tidig medeltid, men fick sin höjdpunkt under 1400-talet under franciskanernas ledning.
På 1200-talet var Hamnö centrum för sjöfarten i Östersjön. I mitten på 1200-talet byggde svenska flottan en hamnanläggning, ett reparationsvarv på Hamnö. Man beräknar att ca 70 segelfartyg kunde ligga vid hamnen. Grunden till varvets smedja och en bostadsdel till varvsbyggnaden har utgrävts. En del av byggnaden var försedd med golvvärme. Värmen från eldstaden leddes under golvet.
Franciskanerna kom till platsen och anlade här ett kloster i slutet av 1300- talet och början av 1400-talet. Klostret verkade ända till reformationen kring början av 1500-talet. Sveriges konung Gustav Vasa lät införa Luthers läror i riket varefter han lät indra klostren. År 1536 kom Gustav Vasas riksräntekontor och konfiskerade klostrets silver.
Klosterkällaren är i dag ett katolskt kapell och museum. På klockstapeln som är från mitten av 1800-taltet finns också ett sjömärke som visar farleden.
Kyrkan
Den nuvarande kyrkan, som är helgad åt S:ta Anna, är från år 1784. Det tog 30 år förrän kyrkan blev färdig. Man insamlade kollekt för kyrkbygget i hela Sverige. Den första bänkraden till höger skall vara tom. Bänken tillhör fiskuppköparämbetet i Stockholm. Det var ett viktigt ämbetsverk i Stockholm på 1700-talet som skänkte en stor summa pengar för kyrkbygget. I gengäld fick ämbetet ”första bänkraden på manfolkssidan för evärdeliga tider”.
Altartavlan är målad av G G Sveidel år 1803 i Åbo. Den är målad så att oberoende var man sitter kan man möta Judas, den förrådande lärjungens blick. Dopfunten av gotländsk kalk är kyrkans äldsta och märkligaste föremål. Modellen är av tidigt 1200-tal och man antar att den kan härstamma ända från franciskustiden.
Votivskepp och votivgåvor är något som finns i många länder och skepnader. Du ser dem i flera åländska kyrkor. Vanligen är det ett tack för en bön som har besvarats. Egentligen syftar ordet "votiv" på infriandet av ett avgivet löfte (latin votum). Votivskepp har hängts upp i kyrkor som tack av de som räddats ur sjönöd. Votivskeppet i Kökar är ett turkiskt sjörövarskepp från 1700-talet och fanns redan i träkyrkan som fanns före nuvarande kyrka byggdes.
För tre hundra år sedan levde sjömannen Johans Olle från Karlby på Kökar. Han lockades av äventyr och som många andra unga män gav han sig ut på sjön. Johan seglade från Bergen år 1733. Vid Cap Fenster hamnade han som fånge hos turkiska pirater Afrika. I sju långa år hölls han fången. Han lovade sig då dyrt och heligt att visa tacksamhet mot högre makter om han lyckades ta sig tillbaka. Resultatet blev en omsorgsfullt gjord modell. De flesta tror att det föreställer båten han satt fången på, men med svensk flagg.
Öborna kan se hur vinden ska blåsa genom att titta på hur skeppet står. Till och med under gudstjänsten kan båten sakta vrida sitt bogspröt. Vrider sig skeppet motsols, så väntar man storm, vrider sig skeppet medsols väntas vackert väder.
Stenen i golvet. Till minnet av franciskanbrodern Stephanus Laurentii, Finlands enda medeltida doktor i den heliga skrift och ordensminister över provincen Dacien (Norden), Död 19 januari 1496, begraven i Kökar klosterkyrka.
En av munkarna är känd till namnet. Det var klostrets byggmästare, Helige Per Djäkne. Kort före sin död spådde han att jorden skulle gå under den dag då det växte gräs på hans gravsten. Gravstenen av kalksten hade därför placerats framför ingången till kyrkan så att man torkade fötterna på den före man gick in i kyrkan. Gravstenen ersattes med en ny sten år 1998, då den gamla ansågs vara så sliten.
Den blå färgen – ryssblått härstammar från den ryska tiden. Ett stort ryskt regemente fanns där sjöbevakningen nu finns på Kökar. Nuvarande församlingshem var tidigare officersbostad och prästgård. Krucifixet på altaret är från år 1834, härstammar från Reval, likaså fyra tavlor. Den nuvarande orgeln är byggd av Virtanen år 1992.
Framför kyrkmuren vid ingången finns en liksten, eller så kallad katafalk från år 1908. På stenen placeras än i dag kistan vid begravningar före kistan bärs in i kyrkan.
OBS
Nära cachen finns en äkta fågelholk. Lyft inte på taket till holken. Cachen är inte i en fuskfågelholk.
Svaren på frågorna i LAB cchen hittar du i denna text.
HUOM
Kätkön läheisyydessä on aivan aito linnunpönttö. ÄLKÄÄ missään nimessä häiritse sen asukkaita tutkimalla pönttöä tai nostamalla sen kattoa. Tällä kertaa tämä ei ole kätkön kamoa!
Vastauksia kysymyksiin LAB kätkössä löytyvät tästä tekstistä.
BOP