Kalmar i mitt ❤ #1
Denna cache ingår i en serie Kalmar-cacher.
Laboratorieholmen, Kalmar
Kärt barn har många namn. Laboratorieholmen har kallats för Kampen, Södre Knarr, Söder Knarrholmen, Lilla Knarrön, Skeppsholmen, Lilla varvet, Lotsholmen och tillsammans med Varvsholmen för Knarrholmarna. Nu kort och gott Laboratorieholmen, en plats för oss morgonpigga som beundrar den fantastiska soluppgången och drömmer oss bort, alternativt bara är ute i ottan och rastar sin livskamrat. Många med mig har nog också simmat från Kattrumpans (Kattis) badplats över till holmen i unga dar.
Nedan följer kulturhistorik samt kvarlevor på ön av idag.
1679 anlades Kronans örlogsvarv på Laboratorieholmen och närliggande Varvsholmen med två stapelbäddar, två bryggor, nio byggnader samt brunn. Byggnaderna bestod av en ankarsmedja med fem ässjor, två mindre smedjor för klensmide (yxor och borr), en artillerismedja, en espingbod för bygge av skeppsbåtar, en tackelbod, en materialbod, hus åt skeppsbyggmästare och mästare för hantverk, torkhus, byggnader för tågvirke, och därtill ett tvåvåningshus med predikosal på undervåning och övervåning åt segelsömmaren. Laboratorieholmen var förbunden med Kvarnholmen 1681 via Holmbron (även kallad Skeppsbryggan) samt via Amiralitetsbryggan med Varvsholmen 1682-83. Holmbron var ca 200 meter lång och 4 meter bred och hade två vindbryggor. Varvet permanentades på Varvsholmen och var då en av landets största industrier med över 350 anställda. På Laboratorieholmen inrättade Kronan (svenska staten) istället ett laboratorium för tillverkning av krut och projektiler, som oturligt nog exploderade 1795, vilket ska ha hörts ända till Öland. Broarna som förband Laboratorieholmen och övriga öar försvann före 1800.
Under 1800-talet användes holmen till olika verksamheter. Handelsfartyg och örlogsfartyg byggs 1806-24, därefter som ett mindre gjuteri och mekanisk verkstad, sedan en lackfabrik, från 1763 fanns lotsarna på holmen. 1871 byggs Lotsutkiken och då återtas Laboratorieholmen av Kronan och används för hantering av utprickningsmateriel. En kaj med kran samt räls anläggs på norra delen av holmen, därefter uppförs en smedja mitt på ön runt 1896.
Sommarnöje blev holmen efter sekelskiftet. Smedjan byggdes då om till bostadshus och många ovanliga växter härrör från denna tid.
Ogenomförda planer har funnits, bland annat att anlägga friluftsbad 1935 samt att bygga kongresshall 1984.
Idag syns rester efter en befästningsvall från mitten av 1670-talet på den sydöstra delen och vid stranden mot Kattrumpan finns rester av en strandskoning, men dessa kan också vara rester från örlogsvarvets bebyggelse. Det finns en gångstig intill, i linje med Storgatan, som troligen är en lämning från Holmbron. Man kan också ana husgrunder i form av låga vallar, den tydligaste är stenfoten till bostadshuset mitt på ön, där stenarna dock har rubbats ur sin ursprungliga rektangulära form. Den tidigare kajanläggningen är också avläsbar, samt den väg som förband Holmbron och Amiralitetsbron anas via räls som kvarligger.
Källa: Rajala, E. och Molander, Ö. (2002). Laboratorieholmen med P-holmen och Kattrumpan. Kalmar: Kalmar Läns Museum. Kulturhistorisk utredning. https://www.kalmarlansmuseum.se/site/assets/files/10028/laboratorieholmen-2002.pdf