Tredje cachen i min serie om historiska platser i Uppsala. Denna handlar om den historiska byn Håga och gravhögen Hågahögen som är en av Skandinaviens viktigaste bronsåldersplatser.
Det finns mycket som talar för att Svealand grundades i Uppsalatrakten och att Håga var dess mest aktiva centrum – troligen under mer än 2000 år. Under 500-talet e.Kr. hade makten flyttat till Gamla Uppsala för att år 970 följa landhöjningens nya förutsättningar till Sigtuna. Sedan slutet av 1200-talet ligger Mälardalens centrum i Stockholm i gränszonen mellan Mälaren och Stockholms skärgård.
Första storhetstiden från 1800 f.kr. till 500 e.kr
Håga har en kontinuerlig fornhistoria med äldsta spår från yngre stenålder men framför allt med rikliga fynd från bronsåldern: Hågahagen som började användas 1800 år f.Kr., Hågakyrkan – en praktfull stensättning med utsikt över dalen anlades 1300 f.Kr. och Hågahögen (”Björns hög) som daterats till 1000 f.Kr.
Det finns också husgrunder från äldre järnålder (500 f.Kr.) och från början av folkvandringstiden (500 e.Kr). Därefter har landskapet fortsatt att ge rik avkastning – bland annat genom landhöjningen har fruktbar mark kontinuerligt blottlagts i dalen för odling och bete. Därför har Hågas åkrar, hagar, ängar, skogar och vatten, utan avbrott givit liv åt mer än 150 generationer från äldre bronsålder till i våra dagar.
Klimatet i Håga under bronsåldern (1800 f.Kr. – 500 e.Kr) var till en början varmare än idag och liknade dagens situation i norra medelhavsområdet. Här fanns ett delvis annorlunda skärgårdslandskap där havsytan låg 25 meter högre än idag. Spåren i marken berättar om ett hierarkiskt samhälle – där män och kvinnor växlade ledarskap i en kultur som dyrkade solen och lade stor vikt vid ritualer som sträckte sig in i eftervärlden.
Hågahögen
Högen grävdes ut åren 1902–03, då även den blivande kungen Gustav VI Adolf medverkade, under ledning av arkeologen Oscar Almgren. Man fann bland annat 52 olika gulddekorerade föremål, en del visserligen endast ytterst små fragment, varav ett var ett guldsmyckat svärd. Man fann även ett mantelspänne och guldspiraler som tydde på att en kvinna legat begravd i högen. Möjligen var graven därför ägnad två personer.
Högen är den enda i sitt slag i Mellansverige: de närmaste jämförbara är Lusehøj på Fyn i Danmark och i Seddin i norra Tyskland. Den stora mängden guld motsvaras närmast av gravar från Oders dalgång.
Hågahögen är belägen på ett gravfält där det finns ytterligare tre gravhögar, 24 runda stensättningar och två resta stenar. Längre ner längs den dåtida stranden finns fornborgen Predikstolen, längre upp längs stranden finns flera gravplatser och fornborgar men inget som kan mäta sig med den monumentala Hågahögen. Fynden påminner om fynd som gjorts vid utgrävningar i Ryssgärde.
Fynden från Hågahögen förvarades på Historiska Museet i Stockholm. I februari 1986 stals det berömda guldspännet från museet. Delar av det återfanns fyra månader senare på Narvavägen.
Cachen
För att få fram koordinater till cachen måste ni först lösa korsordet som handlar om perioden under Hågas storhetstid, bronsåldern. Sedan tar ni första bokstaven i varje ord i nummerordning. Alltså första bokstaven i fråga 1, första i fråga 2, första i fråga 3 osv. Ordet ni får skriver ni in i certitude.
OBS! När ni löser korsordet, gör det i nummerordning. Annars kan vissa frågor bli lite förvirrande.
Lycka till!
Du kan validera din pussellösning med certitude.
Denna cache har placerats ut med tillåtelse från Uppsala kommun.