Tre dagar före julafton, den 21 december, infaller Tomasdagen eller Tomasmäss som dagen också kallats. Dagen har fått sitt namn av Jesus lärjunge och apostel Tomas. Dagen var fram till 1772 helgdag och är enligt många traditioner, den dag då julefriden skall infinna sig.
Tre dygn före jul skulle allt stök upphöra. Då fick: 'Inte dricka ränna, inte degen jäsa, inte brö bränna, inte kvarn gå'. Allt skulle vara färdigt för julhögtiden. Och det ville inte säga så litet.
Detta var den dag på året då husbonden klädde upp sig i finkostym och under högtidliga former sade upp kontrakten med gårdens råttor och möss, samt önskade dem bättre anställningsförhållanden någon annanstans. Det var också den lagenliga tidpunkten att säga upp torpare eller arrendatorer.
Tomasdagen var en marknadsdag, då många passade på att göra sina inköp inför jul. Allt från julklappar till nära och kära till julbrännvin skulle köpas in, i synnerhet efter att husbehovsbränning av sprit förbjudits, vilket skedde 1855. Öl bryggdes dock länge i hemmen, och en tradition var att julölet fick lov att provsmakas på Tomasdagen. För det mesta var det männen som ägnade sig åt detta, då de gick runt i gårdarna för att provsmaka även sina grannars julöl. Fortsatte man månne till nästa gård och nästa igen bara för att försäkra sig om att ölen verkligen var färdigbryggd? ”Tomas fylletunna” kunde dagen av denna anledning kallas i folkmun.