Välkommen till Mystskolan!

En mysterycache är en typ av geocache som inte ligger på den plats där den ser ut att ligga. De angivna koordinaterna är inom 3.2 km från rätt plats men mer än så vet du inte. Istället finns det något slags problem som behöver lösas först, för att du ska få reda på var cachen är gömd.

Planen är att det här ska bli en serie geocacher som försöker ge tips om hur du kan tänka för att lösa olika typer av problem som ofta dyker upp i mysterycacher. Varje lektion kommer att avslutas med ett problem som är relaterat till den aktuella lektionen. Jag planerar att försöka göra så att lektionerna går att lösa i vilken ordning som helst (och därför är de inte numrerade). Om det skulle visa sig lämpligt att lösa dem i någon viss ordning så ska jag försöka länka till den önskade bakgrundskunskapen där det behövs.

All text fram hit är samma för hela mystskolan. Själva lektionen (och mysten) börjar efter strecket nedan.

Hur fungerar koordinater?

En mycket väsentlig del av geocaching är koordinater eftersom de är vad du får från cachesidan och som sedan talar om för dig var geocachen finns. Eller som i en del fall (som detta) då när du inte får rätt koordinater från cachesidan utan måste räkna fram dem själv. För att kunna göra det underlättar det om du förstår i alla fall lite grann om hur koordinater faktiskt fungerar och vad de olika siffrorna egentligen betyder.

Någon gång i skolan har du säkert behövt syssla med ett koordinatsystem där man anger x och y för att referera till en punkt någonstans på pappret. Det systemet fungerar utmärkt för ett papper som är platt men mindre bra när referensramen är jorden som är rund. För att ange koordinater på en sfär behövs en annan typ av koordinater.

För att förstå hur det här systemet fungerar behöver vi veta ett par saker. Det första är att jorden har två poler: nordpolen längst upp och sydpolen längst ner. Mitt mellan polerna, där jorden är som tjockast, finns ekvatorn. Den är alltså jordens "midja". Om vi nu drar ett streck från nordpolen och rakt ner till sydpolen så kallas det för en meridian. Just nu nöjer vi oss med att dra en sådan linje och vi ser till att dra den genom Greenwich strax utanför London. Detta är nollmeridianen.

Tänk dig nu att jorden är ihålig och det sitter fast en visare i mitten. Till att börja med pekar visaren på ekvatorn, på den punkt där den korsar nollmeridianen.

Det koordinatsystem som används för geocaching består av två tal, fast till skillnad från det du använde i skolan använder det här inte x och y utan norr (eller syd) och öst (eller väst). Vi börjar med att bestämma att den punkten där visaren är nu - korsningen mellan ekvatorn och nollmeridianen - är 0, 0 (vilket i geocachingtermer skrivs N00 00.000 E000 00.000). Visaren pekar nu rakt ut, men om vi istället vrider den längs nollmeridianen så att den pekar rakt upp, på nordpolen, så säger vi att den hamnat på 90. En rät vinkel är ju 90 grader och det är också anledningen till att visarens resa från ekvatorn till nordpolen är jämnt uppdelad i 90 grader (här i Linköping befinner vi oss på 58 grader norr, det vill säga nästan två tredjedelar av vägen upp mot nordpolen). Vi kan istället dra visaren nedåt från ekvatorn och det fungerar precis likadant, förutom att vi då får koordinater på, som det heter, sydlig bredd.

Den nordliga delen av startkoordinaterna ("latitud") för den här cachen är N58 23.500. Den första delen betyder att vi är 58 hela grader norr om ekvatorn. Hela grader blir dock inte exakt nog så vi behöver decimaler också. Det finns många olika sätt att skriva koordinater och geocaching har valt att använda "grader och decimalminuter". Det innebär att avståndet från en grad till nästa - i vårt fall från N58 till N59 - är uppdelat i 60 minuter. 23.500 pekar alltså på en punkt lite drygt en tredjedel norr om N58-linjen på väg mot N59-linjen.

Eftersom avståndet från ekvatorn till nordpolen bara delas upp i 90 grader är varje grad alltså en rätt lång sträcka. Om vi istället tittar på nästa del, de hela minuterna, så är de 23. Om vi lägger på en minut till 24 så hamnar vi knappt 2 km längre norrut. De tre sista siffrorna är helt enkelt decimaler på minuterna, så det innebär att om vi ändrar den sista siffran ett steg så innebär det att vi förändrar positionen ungefär 2 meter. När du löser mystar kan det ibland vara bra att tänka på att riktlinjerna för mystar säger att lösningen ska ligga inom 3.2 km från den angivna startpunkten. På det sättet kan man ibland direkt inse att något man trodde kunde vara lösningen är fel eftersom det hamnar för långt bort.

Den första halvan av koordinaterna anger alltså hur långt från ekvatorn en viss punkt befinner sig, med maxvärdet 90 för polerna. Om platsen är på norra halvklotet skriver vi "N" före koordinaten, om den är på södra halvklotet "S".

Vi behöver sedan mäta på andra ledden också ("longitud") och det fungerar ungefär likadant. Nu utgår vi istället från nollmeridianen. Om vi ska österut från den (som för att komma till Linköping, på E015) så skriver vi koordinaten med "E" före, ska vi åt andra hållet skriver vi med "W". Skillnaden med longituden är att den inte går från 0 till 90 utan från 0 till 180 vilket är anledningen till att den ofta skrivs med tre siffror ("015") vare sig det egentligen behövs eller inte.

Det fungerar likadant med longitud som med latitud att intervallet från en till nästa delas upp i 60 minuter som sedan kan anges med decimaler för att få tillräcklig precision. Det finns dock en skillnad. Om du tittar på bilden ovan så ser du att cirklarna som anger latituderna alltid är lika långt från varandra. Det innebär att det jag sade ovan om 2 km för att förflytta sig en minut alltid gäller. Skillnaden med longitud är att avståndet från en longitud till nästa vid ekvatorn är mycket längre än avståndet från en longitud till nästa i närheten av nordpolen där alla longitudstrecken ju möts. Det betyder att det inte går att säga hur långt det är mellan två longituder utan att först veta ungefär var på jorden vi befinner oss. Här i trakten innebär en ökning med en minut på longituden en förflyttning på knappt en kilometer vilket innebär att en ändring på sista siffran av longituden med ett innebär en förflyttning på ungefär en meter. Grovt räknat motsvarar alltså (här i trakten) en siffra i latituden ett dubbelt så långt avstånd som en siffra i longituden.

Den här cachen

Så var finns då den här cachen? Jo, på koordinaterna NAB CD.EDA EEFA DA.BAB.