"Electric Avenue" är en låt skriven av den brittiska musikern Eddy Grant.
Låtens titel hänvisar till Electric Avenue i södra Londondistriktet Brixton,
som var den första marknadsgatan som fick elektrisk belysning.
Denna cache ingår i en serie som kommer att växa med tiden.
OBS!! Kom ihåg att ta med penna när du skall logga denna gömma!!
Inget finns att finna vid de publicerade koordinaterna. Lös mysten för att ta dig vidare.
Electric Avenue 3
"Electric Avenue" är en låt skriven av den brittiska musikern Eddy Grant.
Grant föddes i Plaisance, Brittiska Guyana. Hans far, Patrick, var en trumpetare som spelade i gruppen Nello and the Luckies. 1960 emigrerade han tillsammans med sina föräldrar till London. Han bodde i Kentish Town och gick i skolan på Acland Burghley Secondary Modern i Tufnell Park, där han lärde sig att läsa och skriva musik. Han blev ett stort fan av Chuck Berry och efter att ha sett honom spela på Finsbury Park bestämde han sig för en karriär inom musik.
1965 bildade Grant bandet The Equals där han spelade gitarr och sjöng. Bandet hade två hitalbum och en mindre hit med singeln "I Get So Excited" innan de 1968 nådde toppen av listorna med sin låt " Baby Come Back". The Equals hade ytterligare fem topp 40 hits i Storbritannien fram till slutet av 1970.
Den 1 januari 1971 drabbades Grant av en hjärtinfarkt vilket ledde till att han lämnade The Equals för att koncentrera sig på produktion istället. 1972 öppnade han Coach House Studios i sitt hus i Stamford Hill och 1974 startade han skivbolaget Ice Records.
I början av 80-talet började så hans solokarriär att ta fart och han fick upp flera låtar och album på topplistorna.
1982 flyttade han sin verksamhet till Barbados där han öppnade en ny studio, Blue Wave Studio. Det var även här som låten Electric Avenue såg dagens ljus. Det är en storsäljande singel från hans studioalbum Killer on the Rampage som släpptes 1982. Låtens titel hänvisar till Electric Avenue i södra Londondistriktet Brixton, som var den första marknadsgatan som fick elektrisk belysning.
Enligt Grant blev han först medveten om gatans existens under en period han spenderade på Black Theatre of Brixton, i början av 1980-talet då spänningarna över arbetslöshet, rasism och fattigdom var stora och så kulminerade i det som nu kallas Brixton-upploppet. Grant som blev både förskräckt och upprörd över detta, skrev och komponerade låten som svar.
