Koldioxid
Koldioxid består av en kolatom och två syreatomer. Dess kemiska formel är CO2. Vid rumstemperatur är koldioxid en färglös gas. Den fyller viktiga biologiska funktioner och spelar en central roll för jordens växtlighet. Koldioxid är även en viktig växthusgas och påverkar därmed jordens klimat.
Koldioxid bildas vid förbränning samt genom andning hos aeroba organismer (växter, djur, svampar och många mikroorganismer). Med hjälp av fotosyntes omvandlar växter koldioxid till syre, vatten och sockerarter, som de använder i sin egen ämnesomsättning, dels lagrar i sina celler.
Vid låga koncentrationer är koldioxid lukt- och smaklöst. Höga koncentrationer gör att koldioxiden löser sig i slemhinnanornas vatten och bildar kolsyra som smakar surt och sticker i näsan. Med naturvetenskapligt språkbruk är kolsyra vattenlösningen av koldioxid. I livsmedelssammanhang och i vardagligt tal kallar man även ofta gasen koldioxid för kolsyra (exemeplvis bubblor i öl, champagne och läskedrycker).
Toxikologisk information
Vid låga koncentrationer är koldioxid en ofarlig gas. I högre koncentration kan den dock vara skadlig och bland annat leda till koldioxidförgiftning.
- Lukt: Ingen luktvarning. Höga halter ger dock svagt stickande lukt.
- Egenskaper: Gasen är tyngre än luft. Risk för ansamling i slutna utrymmen, speciellt vid marknivå. Högsta CO2-halten finns normalt i rummets lägsta punkt.
- Kvävande genom inandning då den undantränger luftens syre. Halter på över 5 procent koldioxid i inandningsluften kan leda till medvetslöshet, högre halter till kvävning.
Global uppvärmning
Koldioxid är, vid sidan av framförallt vattenånga, även en viktig växthusgas, utan vilka jordens medeltemperatur skulle varit cirka 30 grader lägre. Samtidigt ökar jordens temperatur om halten koldioxid i atmosfären ökar.
Koldioxid bildas vid förbränning av kolföreningar i syre, men den största andelen av tillflödet av koldioxid till atmosfären kommer från naturliga processer. Vid förbränning av biomassa ökar inte halten av koldioxid i atmosfären, förutsatt att biomassan tillåts växa upp igen och åter absorbera samma mängd koldioxid. Koldioxid har en uppehållstid om cirka 5 år i atmosfären innan den tas upp av land och hav. Vid förbränning av fossila bränslen som kol, petroleumprodukter, naturgas (fossilgas), oljeskiffer, oljesand och torv återförs kol till atmosfären som varit utanför detta kretslopp under miljoner år.
Såvida inte allt återfört kol binds i ny biomassa, så ökar koldioxidhalten i atmosfären. Koldioxid liksom andra gaser, tas upp i vatten, speciellt vid lägre temperaturer och under kalla perioder som istider. Under kallare perioder lagras därför koldioxid i världshaven och återgår till atmosfären under varmare perioder. Ökningen av atmosfärens koldioxidhalt under det senaste seklet beror på mänsklighetens storskaliga utnyttjande av fossila bränslen. Detta leder till intensifierad växthuseffekt och därmed global uppvärmning.
Den globala uppvärmningen leder till omfattande konsekvenser för såväl klimat som miljö. Några av de stora konsekvenserna av den globala uppvärmningen är: avsmältning av glaciärer och havsis som leder till en högre havsnivå, större risk för extremväder i form av nederbörd och stormar, utrotning av arter och risk för utrotning av ekosystem, större risk för undernäring och sjukdomar hos människor och påverkan på jordbruk och matförsörjning.
Havsförsurning
Det ökade upptaget av koldioxid i världshaven på grund av ökande koldioxidhalt i atmosfären leder till en långsamt ökande havsförsurning, vilket kan utvecklas till ett allvarligt hot mot havens ekosystem. Havens pH är drygt 8,0 men varierar något med årstiderna. Under senare år har en långsamt sjunkande trend för pH-värdet observerats, men även om begreppet "försurning" förekommer så är pH-värdet alltjämt klart över 7,0 och därmed inte "surt" i vanlig mening, men surare än normalt. Denna försurning påverkar negativt bland annat flera stora korallrev.
Klimatförändringar
Den klimatförändring som idag äger rum är mycket påtaglig:
- Den globala medeltemperaturen har ökat snabbare sedan 1970 än vad den gjort någon gång under åtminstone de senaste 2 000 åren. Så hög som jordens medeltemperatur varit under det senaste årtiondet har den antagligen inte varit på cirka 125 000 år.
- Koncentrationen av växthusgaser i atmosfären har stigit till nivåer utan motsvarighet under åtminstone de senaste 800 000 åren, vad gäller koldioxid åtminstone de senaste två miljoner åren. Koncentrationen av koldioxid är idag ungefär 50 procent högre jämfört med förindustriell tid, i första hand till följd av förbränning av fossila bränslen och i andra hand på grund av förändrad markanvändning.
- Klimatet förändras dock inte på samma sätt överallt på jorden. På en del håll har temperaturen stigit betydligt mer än den genomsnittliga ökning på en dryg grad som uppmätts sedan 1900-talets början. På andra håll har temperaturökningen varit mindre.
- Förändringarna i Sveriges klimat liknar de förändringar som observerats på andra håll i världen. Mätningar visar på en viss ökning av årsnederbörden och mindre snö och is vintertid. Under de senaste 40 åren har islossningen i genomsnitt inträffat omkring 20 dagar tidigare i södra Sverige och omkring nio dagar tidigare i norra Sverige.
Källor: Wikipedia, Naturvårdsverket
Cachetypen Letterbox Hybrid
Stämpeln i en letterbox är inte någon bytessak utan ska alltid lämnas kvar i cachen. Om du har en egen stämpelbok med dig, kan du använda stämpeln som finns i cachen för att stämpla i din bok. Om du har en egen stämpel med dig, så kan du stämpla i cachens loggbok. Om du vill stämpla i loggboken eller i din egen stämpelbok behöver du ta med en egen stämpeldyna. Du måste inte stämpla i loggboken, det räcker att skriva ditt nick och datum, precis som med en vanlig cache.
Denna cache
Om du går till startpunkten vid de publicerade koordinaterna så hittar du där närmare instruktioner om hur du kan hitta cachen. Lycka till - och snubbla inte bland klippor, ris och blöta diken!
Den här cachen publicerades i samband med GCU Winter Extreme eventet 2023.
GEOCACHING KAN VARA FARLIGT! DEN PERSON ELLER ENHET SOM HÄMTAR INFORMATION FRÅN GEOCACHING.COM ANVÄNDER DEN PÅ EGEN RISK! ANVÄND INFORMATIONEN MED FÖRNUFT OCH FÖRSIKTIGHET!
Vill du få ut lite mer av geocaching i Uppsala?
Besök Intresseföreningen Geocaching i Uppsala (GCU) på www.gcuppsala.se
