SOL - Sydostleden är en cykelled som sträcker sig mellan Växjö och Simrishamn.
Leden går genom Kronoberg, Blekinge och Skåne. Denna cache-serie (SOL) följer Sydostledens väg genom Kronobergs Län, från Växjö ned till gränsen mot Blekinge, där cache-serien BCT tar vid.
SOL - Sydostleden Bei Sydostleden handelt es sich um einen Fernradweg, der von Växjö nach Simrishamn führt.
Die Strecke verläuft durch die Provinzen Kronoberg, Blekinge und Skåne. Diese Cacheserie (SOL) folgt der Route entlang von Växjö durch Südost-Kronoberg bis zur Grenze von Blekinge. Dort schließt sich die Cacheserie BCT an.
SOL - Sydostleden Sydostleden is a cycle trail between Växjö and Simrishamn.
The trail goes through Kronoberg, Blekinge and Skåne. This cache series (SOL) follows the trail from Växjö through Southeast Kronoberg County down south to the border of Blekinge. There, in Blekinge, is the start of the other cache series, BCT.
---------------------------------------
Agnabäck
Detta lilla vattendrag heter Agnabäck och rinner från den mycket lilla sjön Agnasjön strax nordväst härifrån, till Fiskestadsjön strax öster om denna plats. Detta vattendrag omnämns i följande stycke från boken "Ny Smålands Beskrifning - Konga Härad" från 1897.
I fråga om rik växtlighet och bördig jordmån står Väckelsång främst inom häradet, äfven om delar af andra socknar kunna uthärda en täflan. Här finnes föga om ens något, som erinrar om att man ännu befinner sig i södra Sveriges magraste och torftigaste landskap. Ungefär 1/4 mil söder om Väckelsångs kyrka vid Agnabäck anses det också vara slut med den egentliga Smålandsnaturen, och landskapet börjar alltmer påminna om Bleking. I stället för barrskogen å en kärrig eller stenbunden och ljungbeväxt mark inträder löfskogen, där marken är betäckt med en saftig grönska och många för Smålandsfloran eljest tämligen främmande örter påträffas.
Här frodas också en mängd olika slags löfträd, såsom ek, bok, björk, alm, lind, ask, asp, hagtorn, vildapel, hassel och hägg. Någon timmerskog ser man knappast till, men detta beror ej, såsom i nordligare delar af landskapet, på att en förödande skogssköfling förstört markens bästa prydnad och alster. Om värdet af den skog, som i forna tider gått förlorad, kan man göra sig en föreställning genom att å den s.k. Pinnamyr uppgräfva trädstammar af ek och bok. De äro ofta väl bibehållna och vittna om att här en gång funnits en stor sjö med lummiga stränder.
Någon större olikhet i jordens fruktbarhet förekommer icke inom denna socken. Visserligen frambringar den norra delen förhållandevis mera säd och andra kulturväxter än den södra, men detta beror ej på att jordmånen blir sämre, ju längre man kommer söderut, utan endast på att marken där är mer kuperad och stenbunden, så att stora, släta åkerfält ej kunnat åstadkommas. För sin underlägsenhet i sädesproduktion ha de södra gårdarna en god ersättning i sina yppiga betersmarker. Inom hela socknen utgöres jorden av en bördig, sandblandad mylla, som i västra delen hvilar på lera af samma beskaffenhet som i Uråsa.