Skip to content

Klotgranit i Ludvika EarthCache

Hidden : 8/31/2021
Difficulty:
2 out of 5
Terrain:
1.5 out of 5

Size: Size:   other (other)

Join now to view geocache location details. It's free!

Watch

How Geocaching Works

Please note Use of geocaching.com services is subject to the terms and conditions in our disclaimer.

Geocache Description:


Klotgranit

 

Klotgranit kallas också ögondiorit eller orbikulär granit. Det är en sällsynt förekommande djupbergart som innehåller sfäriska eller elipsformade former av stelnad magma. Dessa avviker från den omgivande stenen till vilken de är så starkt bundna, att de inte, eller endast med stor svårighet, kan separeras från denna. Dessa "ögon" kan variera i storlek från några få centimeter upp till 20 centimeter, i undantagsfall ännu större. Den mörkare magman har delats upp i ”klot” eller droppar och omges av den ljusare magman.

Exakt hur klotgranit bildas vet man inte men de antas ha bildats genom förening av, men inte blandning av, två olika magmor. De består ofta av en sfärisk eller fyrkantig kärna antingen isolerad eller med en eller flera koncentriska skal. Kärnan består oftast av plagioklasfältspat. Ögonen kan vara deformerade, eller till och med fragmenterade, vilket antyder en orolig omgivning i magman under bildningsperioden.

Klotgranit är en mycket sällsynt bergart och förekommer bara i väldigt liten omfattning och på ett fåtal platser i världen. Många av de samlingar och prover som finns kommer från flyttblock. En stor del av världens kända förekomster finns i mellersta och södra Finland.

 

I Sverige är Klotbergshällarna vid Slättermossa i Småland den mest kända klotgraniten (se bild ovan), det är dessutom den enda kända klotgraniten i fast klyft i Sverige. Inlandsisen har slipat ner berget och frilagt två berghällar på vardera knappt 20m2 bara 50m från varandra.

 

 

Klotgranit är som sagt en Djupbergart och i schemat ovan (sgu.se) kan du se att den hör hemma under magmatiska bergarter

Magmatiska bergarter

Magmatiska bergarter bildas, som namnet antyder, från magmor. Magma bildas genom uppsmältning av bergarter. Magmatiska bergarter indelas i tre grupper beroende på var i jordskorpan magman kristalliserat (stelnat): djupbergarter, gångbergarter och vulkaniska bergarter. Djupbergarter och gångbergarter kallas tillsammans för intrusiva bergarter eftersom magman tränger in och stelnar i jordskorpan. I motsats står vulkaniska bergarter som är extrusiva, det vill säga har avsatts uppe vid jordytan.

Magmans sammansättning beror på var i jordklotet den bildats, där magmor bildade i Jordens mantel generellt sett är kiselfattiga medan magmor bildade i jordskorpan är mer kiselrika. Utifrån detta indelas magmatiska bergarter efter kemisk sammansättning: sura bergarter som innehåller mer än 65 procent kiselsyra (SiO2), intermediära bergarter med mellan 52 och 65 procent SiO2 och basiska bergarter med mindre än 52 procent SiO2. Extremt kiselfattiga bergarter med mindre än 45 procent SiO2 kallas även ultrabasiska.

 

Djupbergarter

Magmatiska djupbergarter bildas från magma som intruderat och stelnat djupt nere i jordskorpan, i eller nära den så kallade magmakammaren. Här svalnar magman långsamt och enskilda kristaller har gott om tid att växa sig stora. Djupbergarter är därför oftast grovkorniga, det vill säga att kristallerna överstiger 5 millimeters storlek. Djupbergarter bildar vanligen större sammanhängande kroppar, så kallade intrusiv eller plutoner, som kan vara flera hundra kvadratkilometer stora.

Andra exempel på djupbergarter är gabbro, som är en basisk djupbergart. Intermediära djupbergarter inkluderar diorit, tonalit och monzonit. Granodiorit är en djupbergart vars sammansättning ligger mellan intermediär och sur. Den vanligaste sura djupbergarten är granit. Särskilt natrium- och kaliumrika sura magmor ger upphov till djupbergarten syenit.

Gabbro

Syenit

 

EarthCachen

På denna platsen hittar du prover från olika bergarter, bl a det som denna EarthCachen handlar om - Klotgranit.

För att få logga denna EarthCache så måste du besöka de ovanstående koordinaterna samt skicka in svar på frågorna nedan till mig.

Frågor:

  1. Beskriv så utförligt som möjligt storlek och utseende på Klotgraniten från Hammarbacken. Undersök formerna på ”ögonen”/kloten. Hur är de formade? Tror du att de formades under en lugn eller orolig omgivning och varför tror du det?
  1. Det finns ännu ett stenblock med klotgranit på platsen. Var kommer detta ifrån? Undersök detta och beskriv skillnaderna mot blocket från Hammarbacken. Är det samma eller liknande former av ”ögonen”/kloten på båda blocken? Hur ser färg och form ut på den omgivande graniten? Likheter och skillnader? Vad tror du dessa beror på?
  1. Ladda upp en bild på dig eller en ”skylt” med ditt alias från platsen, dock utan att visa svaren på frågorna ovan.

 

Du behöver inte vänta på svar från mig, om något är fel kontaktar jag dig. Loggar utan inskickade svar och foto kan komma att raderas av mig.

 

Källor: SGU, NE, Wikipedia

Additional Hints (No hints available.)