Inlärningsmålet med denna earthcache är att loggaren ska bekanta sig med den tekniska geologi som praktiseras i form av skredförebyggande och dess teman som bergets egenskaper, svaghetszoner, möjligheten för blockglidning och faran för jordskred.
Koordinaterna avser gz, vilket är ett mycket lämpligt exempel och plats för att studera en bergvägg som är stensäker. Här ska du som skogshuggare studera berget med tanke på potentialen för skred och skred av stenblock och stenmassor. Genom att använda och läsa på texten nedan kommer du att bekanta dig med de olika typer av stabilitetsproblem vi har i fjällen, samt visa hur detta hänger ihop med det utvalda fallskyddet som används på platsen. Den lokala bergarten i området är nära parallell med avdelningar som Tonalit- granodiorit, med Idefjord som dominerande bergart i området, samt här i bergväggen vid gz. Detta är vanligtvis en hård och stabil bergart för sprickbildning och jordskred. Samtidigt visar vägskärningen något av motsatsen, varför besvaras av dig baserat på uppgifterna i cachen.
Ingenjörsgeologi är ett ämne som är relaterat till geoteknik och geologi. Det är en geologisk vetenskap tillämpad på ingenjörsuppgifter för att säkerställa att de geologiska förhållandena på en plats är lämpliga för byggande med hänsyn till läge, utformning, konstruktion, drift och underhåll. När broar, hus och andra konstruktioner ska uppföras ska marken först undersökas. Ingenjörsgeologen kartlägger bland annat sprickor och svaghetszoner i berggrunden för att avgöra om marken är kapabel att bära upp en tung konstruktion. Ingenjörsgeologer undersöker och ger geologiska och geotekniska rekommendationer, analys och design. De ingenjörsgeologiska studierna kan göras under planering, miljöskyddsanalys, projektering av ingenjörsuppgifter eller konstruktionsfasen av projekt, och under efterarbete och tekniska faser av projekt.
Typer av arbete kan vara geologiska katastrofer, geoteknik, materialegenskaper, skred- och sluttningsstabilitet, erosion, översvämning, uttorkning, seismiska undersökningar etc. Ingenjörsgeologiska undersökningar utförs av en geolog eller ingenjörsgeolog som har utbildning och arbetslivserfarenhet från bl.a. igenkännande och analys av geologiska katastrofer och speciella geologiska förhållanden. Deras syfte är att skydda liv och egendom från förstörelse och att lösa geologiska problem.
På den angivna platsen kommer du att ha möjlighet att studera tävlingssäkerhetsanordningar som har använts. Det blir din uppgift att studera, avsluta och analysera platsen. I samband med detta måste du använda den information som ställs in på denna sida.
Som framgår av informationen ovan är detta en helt normal bergvägg av känd bergart som har synlig deformation, sprickor, skador eller liknande, därav användning av fallskydd på platsen.
Bergspänningar är spänningar som uppstår i berggrunden av olika anledningar, därför finns det flera olika typer av bergspänningar. I vissa fall kan spänningar orsaka stabilitetsproblem. Måttliga spänningar är normalt gynnsamma för stabiliteten i tunnlar och andra bergrum, medan bristande spänning kan leda till instabila förhållanden. Höga spänningar kan skapa sprickberg där berget spricker och knakar innan stenflingor faller ner.
*Gravitationsspänningar är spänningar som enbart tyngdkraften kan sätta upp i berget. Den är uppdelad i horisontella och vertikala spänningar.
*Topografiskt betingade spänningar är spänningar som orsakas av formen på terrängytan. Det kan vara komplicerat att beräkna och få en överblick över den typen av spänning.
*Tektoniska spänningar kan utlösas genom jordbävningar eller genom långsamma rörelser som höjningen (Skandinaviska halvön).
*Kvarvarande spänningar eller restspänningar definieras som spänningar låsta i materialet från dess tidigare historia. Orsaken kan vara snabb avlastning eller volymförändringar på grund av temperatur. Erosion är den vanligaste orsaken till förskjutning av restspänningsjämvikten. Vilket kan leda till onormalt höga vertikala spänningar i dalsidorna.
*Strukturella spänningar orsakas av inhomogeniteter i berggrunden. Det kan finnas omväxlande lager av stenar med olika elastiska egenskaper. Men den vanligaste orsaken är zoner med svaghet som leriga krosszoner.
KATEGORIER:
Stensprång
Bergskred med en volym på mindre än 100 kubikmeter kallas stenras och orsakar endast oavsiktliga skador. Stenras förekommer från alla typer av bergssluttningar över 30 grader där det finns lösa stenar.
Stenskred
Jordskred som omfattar mellan 100 och 10 000 kubikmeter berg kallas bergskred och dessa kan orsaka stora skador på byggnader eller annan infrastruktur i lavinbanan. Bergskred förekommer på större bergssidor, från 50 meters höjd och uppåt, där det finns svaga partier.
Bergskred
Jordskred på över 10 000 kubikmeter bergmassor kallas bergskred. Dessa har lett till några av de värsta naturkatastrofer vi känner till i Sverige.
Stabiliteten av bergmassan kan delas in i vissa problemområden såsom:
• Grovt blockig ((o)gynnsam sprickriktning)
• Tätt sprucken
• Skimfri eller lager
• Stora vattenläckor
• Krossnings- och lerzon (svällande lera)
• Svaga (lösa) stenar och lösa massor
• Bergtrycksproblem
• Tytefjell (kombination av de tre föregående)
• Lite bergstäckning (brist på spänning)
• Sprängskadad bergmassa
• Stora resultat
Ingjutna bultar En helt ingjuten bult kommer att fungera som en förstärkning av berget. Bulten ges möjlighet att ta upp drag- och skjuvkrafter, men belastningen kommer att koncentreras till begränsade ytor, t.ex. över en spricka. Helt inbäddade bultar, utan förspänning, blir effektiva när berget deformeras. Helingjutna bultar är generellt sett väl lämpade för permanent bultskydd, eftersom murbruket fungerar som ett korrosionsskydd i sig. Bultar för permanent skydd bör dock som minimum korrosionsskyddas genom varmförzinkning. Ett kylbruk måste då användas som inte orsakar en negativ kemisk reaktion med zinkbeläggningen.
Bergsband: Bergsband används bl.a. där det finns behov av att åstadkomma samarbete mellan bergbultar, ofta på så sätt att antalet bultar kan minskas i förhållande till om rockband inte används. Bergband används även som arbetsskydd i samband med säkring av mycket instabila stenblock, som det skulle vara riskabelt att borra i. Bergbanden spänns sedan över framsidan av det instabila blocket och fixeras med korta fästbultar i intakt berg på varje sida.
Sprutbetong i skärningar Sprutbetong kan vara lämpligt som skydd i skärningar där det finns vittrad och/eller mycket lös sten. Sprutbetong med tillsatt stålfiber eller polymer makrofiber används. Sprutbetongen appliceras på bergytan i ett 8 - 10 cm tjockt lager.
Flätnät Detta är ett finmaskigt nät bestående av ca. 3 mm ståltråd och enkeltvinnade stygn med maskstorlek 50 x 50 mm. Nätet lämpar sig väl för att säkra löst berg i skärningar och sluttningar, och som innersät för t.ex. trådnät för att förhindra att småsten passerar genom detta. Wicker mesh är flexibelt och lätt att anpassa till formen på bergsytan. Nätet är dock känsligt för trådbrott, eftersom detta lätt leder till att nätet lossnar på grund av de enkeltvinnade maskorna. Flätnät fästs i berget med lämpliga fästbultar, som antingen placeras i ett rutmönster med fasta centrumavstånd eller med mer anpassade placeringar efter bergytans topografi. Normalt används Ø16 eller Ø20 kamstålbultar som förankras med polyesterpatroner och flätade brickor fästs.
Loggning av cachen.
För att kunna logga cachen måste du ha besökt koordinaterna och svarat på frågorna relaterade till earthcachen.
När svaren har samlats in skickas de till CO för verifiering.
Du kan logga cachen så fort du har skickat svaren via e-post. CO kommer att kontakta dig om det finns några frågor om svaren.
Loggar utan svar mottagna via e-post eller utan svar på eventuella följdfrågor från CO kommer att raderas utan förvarning eller vidare uppföljning.
Vänligen lägg inte in svaren på uppgifterna eller bilderna som svarar på uppgifterna i loggen.
Uppgifter:
1. Svara på frågorna nedan genom att besöka GZ
A. Berget vid GZ består av magmatisk berg och avlagringar som du behöver för att studera konturen, formen och skärningen av. Berätta utifrån dina observationer varför berget i bergen här är ett problem eller ett sårbart område?
B. Du ska nu säga något om stabiliteten hos den magmatiska fyndigheten här i bergväggen. Vilka problemområden ser vi och har det någon riktning? Motivera ditt svar utifrån informationen i cachebeskrivningen!
C. Studera berget och bedöm bergspänningarna utifrån vad berget är säkrat med och för här på gz. Beskriv vilka bergspänningar som har beaktats här på platsen?
D. Vilken typ av lavinkategori är säkrad för här på gz och vilka säkringsmetoder används?
2. Ta en bild på dig, dig eller din GPS och bifoga den i loggen. Utan att avslöja något av svaren!